Radar · Politik

Trögt för avtalet som ska ge mer kött från Amazonas – Sverige driver på

Betande djur på nedbränd regnskogsmark i Amazonas.

Mer kött från regnskogsmark Amazonas. Det kan bli en av följderna om det så kallade Mercosuravtalet mellan EU och fyra sydamerikanska länder blir verklighet. Men flera EU-länder håller emot. ”Jag tror vi kommer stoppa det”, säger Rebeca Borges på Jordens vänner, en av hundratals europeiska och sydamerikanska organisationer som gått samman mot avtalet.

Fackförbund, småbrukare, miljöorganisationer och universitet. Det är en bred skara av organisationer som bildat koalitionen ”Stoppa EU-Mercosur”.

– Det avspeglar att avtalet har konsekvenser på så många områden, det är inte bara Amazonas som drabbas av avtalet. Genom att titta på vilka som står bakom koalitionen kan man ana hur omfattande konsekvenserna skulle bli, säger Rebeca Borges på Jordens vänner som är en av de sex svenska organisationer som anslutit sig.

Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay sattes på pränt 2019. Men sedan har det tagit stopp. För att träda i kraft måste det godkännas av alla EU-länders parlament och i nuläget har flera EU-länder, däribland Frankrike och Österrike, satt sig på tvären. Också EU-parlamentet måste ge klarttecken för att avtalet ska börja gälla och även där finns en utbredd kritik. Rebeca Borges gläds över motståndet.

– Det ger en möjlighet att tänka om. Jag tror att vi kommer att stoppa det, säger hon.

Negativa konsekvenser på båda sidor

Att både sydamerikanska och europeiska organisationer deltar i koalitionen är viktigt, enligt Rebeca Borges. Avtalet uppmuntrar till en specialisering av ekonomierna med inriktning på industriproduktion i EU och jordburk i Sydamerika. Det har negativa konsekvenser på båda sidor Atlanten, menar Borges.

– Vi pratar ur ett rättviseperspektiv. Avtalet förhindrar industrins utveckling i de latinamerikanska länderna. Samtidigt påverkas jordbruket i Europa negativt, säger hon.

Rebeca Borges lyfter fram de småbrukarorganisationer i både Europa och Sydamerika som anslutit sig. Dessa varnar för att småskaligt europeiskt jordbruk drabbas om billigt brasilianskt kött och soja översvämmar marknaden. Samtidigt riskerar småbrukare, som ofta tillhör ursprungsbefolkningen, att trängas undan på den sydamerikanska sidan när de stora bolagen får tillgång till en större marknad och vill ta ännu mer mark i anspråk. Rebeca Borges varnar för att problemet med markstöld, så kallad landgrabbing, kan växa.

– Avtalet i sig innebär inte att småbrukare och urfolk tvingas bort med våld, men det kan ändå bli följden i Amazonas där det ofta saknas strukturer för att förhindra att det sker, säger hon.

I Amazonas skövlas i dag regnskog för att ge plats för jordbruksmark. Det är ett av flera skäl till att Mercosuravtalet är helt oförenligt med miljöhänsyn, enligt Rebeca Borges.

– Hur ska vi få ett hållbart jordbruk med lokal produktion när vi har ett avtal som gynnar storskalig koldioxidintensiv produktion och som slukar vatten och bekämpningsmedel?

Rebeca Borges (mitt i bilden) träffar ledaren för Jumafolket Mandeí Juma under ett besök i Amazonas
Rebeca Borges (mitt i bilden) träffar ledaren för Jumafolket Mandeí Juma under ett besök i Amazonas. Foto: Grabriel Uchida

Sverige hör till de länder som är ivrigast förespråkare av Mercosuravtalet. I november skrev utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) tillsammans med ministerkollegor i åtta andra EU-länder brev till EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis. Där uttrycker de sin oro bland annat för att EU förlorar i trovärdighet som handelspartner och att man tappar mark gentemot konkurrerande länder och regioner om inte avtalet blir verklighet.

"Viktigt verktyg för hållbarhet"

Anna Hallberg vill inte ställa upp på intervju i Syre. I en skriftlig kommentar skriver Utrikesdepartementets presstjänst att de anser att Mercosuravtalet skulle gynna den ekonomiska utvecklingen i både Europa och Sydamerika. De anser också att avskogning och andra miljöfrågor hanteras på ett bra sätt i avtalet.

”EU:s handelspolitik kan vara ett viktigt verktyg för att främja en hållbar utveckling i världen. Det är en balansgång mellan att å ena sidan sätta press och å andra sidan skapa kontaktytor för att kunna påverka i rätt riktning. Handelsavtal är en sådan kontaktyta.”

Sverige hörde inte till de EU-länder som 2019 hotade att avbryta ratificeringen av avtalet för att tvinga Brasiliens president Jair Bolsonaro att agera kraftfullt mot de katastrofala skogsbränder som rasade i Amazonas.