Radar · Politik

Avbrutna förhandlingar: Klimatstrid stoppar EU:s jordbruksbudget

Jordbruket står för en tredjedel av EU:s budget och svårigheterna att komma överens om hur jordbruksstöden ska se ut är stora.

EU:s nya jordbrukspolitik försenas – igen. Ministerrådet och EU-parlamentet är oense om bland annat hur mycket som ska satsas på omställning till ett mer hållbart jordbruk. Efter att förhandlingarna avbröts i fredags är det nu ett frågetecken hur man ska komma överens.

När EU:s medlemsländer i höstas kom överens om hur de vill att jordbrukspolitiken ska se ut de kommande åren var miljörörelsens dom hård. Medlemsländerna föreslår att 20 procent av jordbruksstödet ska öronmärkas för att göra jordbruket mer hållbart, men bland andra Världsnaturfonden menar att det industrialiserade och storskaliga jordbruk som bygger på kemiska bekämpningsmedel vidmakthålls.

Europaparlamentets linje är att 30 procent av jordbruksstödet ska reserveras för miljö– och klimatsatsningar. Det är en av de frågor som nu gör att förhandlingarna mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen nu avbrutits, rapporterar Europaportalen. Parlamentets huvudförhandlare, den tyska kristdemokraten Norbert Lins, sa på en presskonferens på fredagen att parlamentet var beredda att kompromissa, men inte lägga sig helt och hållet.

– Vi var redo att gå ned till 25 procent. Om man har två positioner – 20 och 30 – så är mellanpositionen 25, sade han enligt Europaportalen.

Redan 2018 la EU-kommissionen fram sitt förslag till jordbrukspolitik för perioden 2021-2027. Eftersom oenigheten varit så stor – och det alltså fortfarande finns olösta knäckfrågor – kan en ny jordbrukspolitik börja gälla först 2023.