1974 – Las

Lagen om anställningsskydd införs, vilket förbättrar tryggheten från hur det varit tidigare. Den innebär bland annat att arbetsgivare inte kan avskeda äldre eller sjuka, utan att först ha gjort anpassningsåtgärder och haft samråd.

1975 cirka – Anpassningsgrupper

Många större arbetsplatser inrättar anpassningsgrupper för att hjälpa ”svårlösta rehabiliteringsärenden” att komma tillbaka i arbete. De ses regelbundet och består av arbetsgivare, fackförbund och även ofta Försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

1990–1992 – Anpassningsgrupperna försvagas

Regeringen genomför en arbetsmiljö- och rehabiliteringsreform som försvagar samverkan i anpassningsgrupperna för att få långtidssjuka tillbaka i arbete. Bland annat dras statsbidraget till företagshälsovården in.

1995 – Sjukförsäkringen hårdnar

Försäkringskassan får inte ta hänsyn till arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska eller sociala eller liknande förhållanden när de ska bevilja sjukpenning eller förtidspension, enligt beslut i riksdagen.

1997–2002 Sjukskrivningarna ”galopperar”

Sjukdagarna ökar från runt 150 000 till 300 000. Men inte så många fler blir sjuka, utan fler blir sjuka längre. Många som tidigare skulle ha fått hjälp med omplaceringar och rehabiliteringar i anpassningsgrupperna blir istället långtidssjukskrivna.

2002 – Halvera sjukskrivningarna!

Göran Perssons (S) regering sätter som mål att halvera antalet sjukskrivnings-
dagar inom loppet av fem år. Bland annat införs hårdare kontroller av personer som beviljats sjukersättning (tidigare kallat förtidspension).

2008 ”Läkare sjukskriver mot sin vilja”

En studie som visar att läkare sjukskriver folk bara för att de vill bli sjukskrivna får stor uppmärksamhet i media. Kvaliteten på studien ifrågasätts dock senare av bland annat forskaren Björn Johnson.

2008 – Rehabiliteringskedjan

Alliansregeringen inför rehabiliteringskedjan. Den består av flera tidpunkter då den sjukskrivnas arbetsförmåga ska bedömas på nytt. Som längst går det att vara sjukskriven i 2,5 år. Flera försämringar för personer med sjukersättning (förtidspension) införs.

2012 – Normalt förekommande arbete

”Reguljär arbetsmarknad” byts ut mot begreppet ”normalt förekommande arbete”. Efter 180 dagar (ett halvår) ska personens arbetsförmåga prövas mot ”normalt förekommande arbete”.

2014 – Objektiva fynd

Försäkringskassan börjar med en rutin om att det i den sjukskrivnes läkarintyg bör finnas ”objektiva undersökningsfynd”, till exempel prover eller röntgenbilder som bevisar sjukdomen. Det leder senare till många avslag.

2015 – Niodagarsmål införs

Den socialdemokratiska regeringen skriver i sitt regleringsbrev till Försäkringskassan att myndigheten ska verka för att sänka sjukskrivningstalen till att bli som högst 9,0 sjukskrivningsdagar i snitt per person och år.

2016 – Falluckor

Socialdemokraterna genomför sitt vallöfte om att ta bort den bortre sjukskrivningsgränsen på 2,5 år. Men Försäkringskassan utförsäkrar nu istället fler personer vid de andra tidsgränserna i rehabiliteringskedjan för att uppnå regeringens mål om 9,0 sjukskrivningsdagar.

2016–2018 – Psykiskt sjuka drabbas

Avslagen för sjukpenning blir nästan 19 gånger vanligare vid dag 180 för patienter med psykisk ohälsa, eftersom de har svårt att uppvisa ”objektiva fynd”. Försäkringskassan tolkar också ”normalt förekommande arbete” för hårt.

2018 – Kritik från Högsta förvaltningsdomstolen

Försäkringskassan kritiseras av Högsta förvaltningsdomstolen för att begreppet ”normalt förekommande arbete” används felaktigt. Det ska röra sig om vanliga arbeten som en person kan ta trots symtom, inte fiktiva jobb.

2018 – Niodagarsmålet tas bort

Efter mycket kritik tar regeringen bort målet om att befolkningen ska vara sjukskriven max nio dagar om året i snitt.

2019 – Professor kritiserar Försäkringskassan

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap, kritiserar i ett rättsutlåtande Försäkringskassan. Hon menar att deras riktlinjer där de använder ett verktyg som kallas DFA-kedjan för att värdera läkarintyg inte har stöd i lagen.

2020 – En av fyra avslås

En fjärdedel av alla ansökningar om sjukpenning efter 180 dagar avslås – trots att personen har läkarintyg. Det är en femdubbling sedan målet om sänkt sjuktal formulerades år 2015.

2020, vår – Utredare vill ha lättnader

En statlig utredning kräver flera lättnader, bland annat att Försäkringskassan måste ge exempel på vad ett ”normalt förekommande arbete” kan vara för arbete.

2020, december – Coronapandemins effekter

Regeringen föreslår ett tillfälligt stopp av att människor prövas mot ”normalt förekommande arbete” efter ett halvårs sjukskrivning. Stoppet ska gälla fram till 15 mars då fler undantag införs vid 180 dagar.

2021, mars – Lättnader planeras att införas permanent

Regeringen har lovat att införa lättnader i lagen vid dag 180, men kan inte ändra i lagen utan riksdagens godkännande. De har inte beslutat ännu.

Källor: Den galopperande sjukfrånvaron av Tor Larsson mfl (Arbetslivsinstitutet), Avslagsmaskinen – byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring av Niklas Altermark, Regeringens proposition 2011/12:113, SOU 2020:6, Regeringen.

Läs mer: Allt fler hotar Försäkringskassan om att begå självmord

Läs mer: Neddragningarna fyller på statens feta plånbok

Läs mer: Hopp om lättnader i sjukförsäkringen