Tanken med de sociala avgifterna som arbetsgivare betalar in till staten är att de ska gå till trygghetssystemet, bland annat till sjukförsäkringen. Men under senare år har andelen som går till sjukförsäkringen minskat rejält. År 2019 var den bara 3,5 procent av lönen som gick till sjukförsäkringen, visar siffror från regeringen. Det är stor skillnad mot 2005 då sjukförsäkringsavgiften låg på 10 procent av lönen, enligt tidningen Arbetet. Orsaken är att i takt med att reglerna i sjukförsäkringen har stramats åt behövs det mindre pengar till sjukförsäkringen.

Lägger pengarna på annat

Fortfarande betalar dock alla arbetsgivare in 30 procent i arbetsgivaravgifter. För samtidigt som sjukförsäkringsavgiften har sänkts har regeringen – oavsett politisk färg – parallellt höjt en annan avgift som kallas allmän löneavgift. Förra året var den 11,62 procent av lönen och då beräknade regeringen att den allmänna löneavgiften skulle dra in 220 miljarder kronor till statskassan.

Staten är bunden att använda sjukförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen och även en del av Försäkringskassans administration. Men pengarna från den allmänna löneavgiften kan regeringen använda som den vill, till exempel sänka skatten.

– Det här är ett oerhört subtilt sätt av regeringen att systematiskt ta pengar som löntagarna avstått för att säkra sin trygghet, och istället lägga pengarna på annat. Alliansregeringen använde pengarna från den allmänna löneavgiften för att finansiera sina skattesänkningar och Social-
demokraterna har också haft fingrarna i syltburken, säger Kjell Rautio, utredare på LO.

Från 7 till 2 procent av BNP

1990 gick nästan 7 procent av BNP till ekonomisk trygghet vid sjukdom eller funktionsnedsättning. Förrförra året gick drygt 2 procent av BNP till samma sak, enligt Försäkringskassans rapport Socialförsäkringen i siffror 2020.

Läs mer: Allt fler hotar Försäkringskassan om att begå självmord

Läs mer: Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg från 1970-talet

Läs mer: Hopp om lättnader i sjukförsäkringen