Det är en mörk bild som har målats upp efter Mark- och miljööverdomstolens beslut om att inte förnya cementföretaget Cementas tillstånd att bryta kalk i Slite på Gotland. Hundratusentals jobb inom byggindustrin hotas, menar flera tunga röster i branschen, som också varnar för byggstopp.

Från gruvjätten LKAB:s sida, en Cementas största kunder, menar man att en förestående cementbrist skulle kunna leda till ett produktionsbortfall på mellan 50 och 80 procent.

– För oss får det jättekonsekvenser, sa Niklas Johansson, kommunikationsdirektör hos LKAB, till SVT tidigare i veckan.

Andra branschröster talar om att en brist på cement kan komma att få negativa konsekvenser för klimatet. Malin Löfsjögård, vd på Svensk betong, menar att den svenska klimatomställningen kommer att hämmas. Hon pekar på att det finns stora byggprojekt kopplat till klimatomställningen och att det till det behövs betong. Om det inte finns cement tillgängligt i Sverige så kommer man behöva importera det från länder som Algeriet, Turkiet och/eller Kina.

Forskare: Produktionen den stora boven

Malin Löfsjögård får dock mothugg från forskarvärlden. Tove Malmqvist Stigell, hållbarhetsforskare på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, menar att det finns två sidor av myntet. Import av cement skulle visserligen ge en ökad klimatpåverkan, förklarar hon, jämfört med om cementen redan finns i landet. Samtidigt lyfter hon fram att transportutsläppen, generellt sett, är betydligt lägre än produktionsutsläppen.

– Användning av konventionell betong står för en hög andel av klimatpåverkan från det byggande som sker i dag. Så är det oavsett om vi bygger med Cementas cement eller någon annans cement, säger hon till Ny teknik.

Tove Malmqvist Stigell tror tvärtom att den uppkomna situationen kring Cementa kan få positiva effekter för klimatomställningen.

– Jag tänker snarare att klimatomställningen skulle kunna snabbas på bland andra aktörer som försöker driva utveckling av nya grönare betongsorter och sätt att bygga, som skulle kunna minska klimatpåverkan. Det skulle lika gärna kunna få den konsekvensen, säger hon.

Exempel på grön betong, som i dag används av flera namnkunniga aktörer, är att man istället för cementmängden använder slaggmaterial. På så sätt kan man minska koldioxidutsläppen med upp till 50 procent. Det finns också exempel på grön betong som uppfyller samma krav som standardbetong, gällande hållfasthet, beständighet, gjutbarhet och livslängd.

Läs mer: Professorn: Jobbsiffror kopplade till cementkrisen är uppblåsta

Läs mer: Cementkrisen: Branscher varnar för varsel och stopp i verksamheten