Glöd · Debatt

Till försvar för ett klimatmål för konsumtionen

Produktionen av ett kylskåp ger mindre utsläpp i dag än förr, och det ger oss möjlighet att leva mer klimatsmart, skriver Lorentz Tovatt och Amanda Palmstierna.

Äntligen ställer sig flera partier bakom ett klimatmål för konsumtionen. Politiken driver industrin framför sig och tvingar fram produktionsmetoder som ger mindre utsläpp, skriver Lorentz Tovatt och Amanda Palmstierna från Miljöpartiet. MP har drivit frågan länge, nu gäller det bara att de andra partierna står fast vid den.

På bästa sändningstid klargjorde Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna att de nu ställer sig bakom ett klimatmål för den svenska konsumtionen. Beskedet var mycket efterlängtat! Miljöpartiet har drivit frågan länge. Det skiljer ut sig från den gamla skåpmat oppositionen i övrigt upprepade. Ett mål för utsläppen från svensk konsumtion är avgörande för att få rätsida på den svenska klimatpolitiken.

Sverige har ett mål att minska klimatutsläppen. Problemet med målet är att det bara räknar med utsläppen som uppstår av produktion i Sverige – de så kallade territoriella utsläppen. Det som importeras till följd av svenskars konsumtion räknas inte med – de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen.

Ungefär hälften av svenskarnas utsläpp sker alltså i andra länder och omfattas inte av Sveriges klimatmål. Varför är det ett problem? Jo, därför att det som inte räknas heller inte syns.

Detta är inte rättvist. I och med de internationella klimatförhandlingarna i Glasgow pratar vi global rättvisa. Frågan om utsläppsstatistiken är absolut avgörande och borde därför få betydligt större uppmärksamhet. Här har varje land i den rikare delen av världen ett ansvar att ta fram mål och styrmedel för att minska utsläppen från den egna konsumtionen.

Det görs för lite i dag för att minska utsläppen från svensk konsumtion. Politiker räds oftast frågor, eftersom konsumtionsfrågor intuitivt kopplas till ett snävt individfokus, vilket ofta upplevs som moraliserande. Av uppenbara skäl är detta inte populärt bland väljarna, och då inte heller bland politiker.

Sanningen är dock att utsläppen från konsumtionen, exempelvis för att producera ett kylskåp, stadigt har minskat sedan ett par decennier. Anledningen till att utsläppen minskar har till stor del med lagstiftning att göra. Företagen har tvingats anpassa sig till nya krav och då hittat nya vägar framåt.

Politiken driver alltså hela tiden näringslivet framför sig för att minska utsläppen från just konsumtionen. Och ändå upplever väldigt få just energieffektiva kylskåp som en ”moraliserande pekpinne”, utan istället som en möjlighet att kunna leva mer hållbart. Merparten av alla politiska förslag som rör konsumtion fokuserar på hur och vad företagen ska kunna producera. De ställer väldigt sällan direkta krav på konsumenten.

Politiken ska inte moralisera utan istället förändra strukturer och system som gör det möjligt för människor att leva klimatsmart. Det ska inte ligga i den enskilda individens knä att lösa planetens framtid. Det finns otaliga exempel på hur förändringar i en klimatsmart riktning har gjorts som i dag tas för självklara. Till exempel utbyggnad av kollektivtrafik, krav på att byggnader ska dra mindre energi eller att göra det billigare att reparera kläder och skor.

Miljöpartiet vill få till ett brett mål att kraftigt minska utsläppen från svensk konsumtion. I skrivande stund sitter alla riksdagspartier och bereder frågan om mål för konsumtionsbaserade klimatpåverkande utsläpp. Ett sådant mål är precis vad flera partier i SVT Agenda tydligt underströk att de står bakom. Nu är det upp till bevis att hålla de löften som partierna gav svenska folket på bästa sändningstid.