Radar · Utrikes

Nya fredssamtal i våldsdrabbat Afghanistan

En man inspekterar platsen för en bombattack i Afghanistans huvudstad Kabul i slutet av december 2020.

Upptrappat våld och en rad mord på högt uppsatta personer sätter skräck i Afghanistan. Samtidigt påbörjas i veckan nya fredssamtal mellan landets regering och talibanerna.

På tisdag återupptas förhandlingarna mellan den afghanska regeringen och den fundamentalistiska talibanrörelsen. Förhandlingarna kommer äga rum i Qatars huvudstad Doha. Den första rundan av de aktuella samtalen inleddes i september förra året på ett lyxhotell i gulfstaten, men samtalen pausades snabbt efter att parterna hade olika åsikter gällande upplägget på samtalen samt hade olika religiösa tolkningar.

De månadslånga förhandlingarna mellan regeringen och talibanerna har resulterat i få resultat, samtidigt ökar våldet i landet.

Men i fjol lyckades parterna nå fram till någon form av genombrott då de lyckats komma fram till vad som skulle diskuteras under nästa runda av fredssamtalet. Den afghanska regeringen kommer att försöka få igenom ett permanent eldupphör för att skydda den regeringsbildning som suttit vid makten sedan den USA-ledda invasionen avsatte talibanstyret 2001.

Komplicerat och tidsödande

– Samtalen kommer bli väldigt komplicerade och tidsödande. Men vi hoppas kunna få ett resultat så snabbt som möjligt, då folket är trötta på det blodiga kriget, säger Ghulam Farooq Majroh, medlingsrepresentant för den afghanska regeringen.

Talibanerna gav ingen kommentar.

Förutom ett generellt ökat våld har en ny trend synliggjorts i landet: riktade attacker mot högt uppsatta personer. Kabuls viceguvernör, fem journalister och en framstående demokratiaktivist är några av de som mördats sedan november.

Från officiellt håll har talibanerna anklagats, men jihadiströrelsen IS har tagit på sig några av dåden.

– Talibanernas mål med dessa mord är att dela folket och skapa kritik och frustration mot regeringens säkerhetsinstitutioner, säger Javid Faisal, talesperson för landets nationella säkerhetsråd.
Men morden enar människor, säger han.

Vill visa vilka de är

– Även om talibanerna inte formellt tar på sig ansvaret för de politiska morden så är det uppenbart att de trappat upp våldet för att visa för sina egna att de fortfarande är en maktfaktor, säger Nishank Motwani, biträdande direktör för tankesmedjan Afghanistan Research and Evaluation Unit.

Under 2020 utförde talibanerna 18 000 attacker runt om i Afghanistan, enligt landets spoinchef Ahmad Zia Siraj. 2 177 civila dödades och 3 822 skadades under fjolårets första nio månader.
Civila i Afghanistan när litet hopp om att fredssamtalen kommer leda till ett snabbt förbättrat säkerhetsläge i landet.

– Vi har ingen säkerhet alls i Kabul. Hur länge ska vi behöva begrava våra närstående? säger Jamshid Mohammad, boende i Kabul.

Fakta: Afghanistan

Afghanistan uppskattas ha 38 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.
Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.
Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA.
Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan varpå talibanstyret föll. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.
Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI
TT