Det var december i fjol som regeringen skickade sitt förslag om ny migrationspolitik på remiss. Förslaget var dock inte identiskt med det som den parlamentariska migrationskommittén tagit fram utan innehöll, efter en överenskommelse mellan S och MP, vissa tillägg.

Det handlade det bland annat om tilläg som rör beviljande av uppehållstillstånd vid särskild anknytning om det finns särskilt ömmande omständigheter och ensamkommande barn som hunnit skapa sig en bas i Sverige.

Men Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni sa bestämt nej till förslaget med hänvisning till att det kommer att leda till ökad invandring och ökade kostnader och bryter mot januariavtalet. Ikväll upprepade hon sitt krav i SVT:s program 30 minuter och var tydlig med att Liberalerna lämnar samarbetet om regeringen inte backar från förslaget.

– Ja, finns inget avtal så finns inget samarbete heller.

– Då lämnar vi förhandlingsbordet, sa hon i SVT:s intervjuprogram 30 minuter.

Robert Jenrick bekräftar avgången på X med hänvisning till ”starka meningsskiljaktigheter” inom regeringen.

Det var i tisdags som Storbritannien och Rwanda undertecknade ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Ett motsvarande förslag stoppades av Högsta domstolen i Storbritannien i november med hänvisning till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Jenricks avgång kommer efter att regeringen offentliggjorde lagstiftning som ska göra det möjligt att gå vidare med avtalet med Rwanda. Jenricks anser att den inte går tillräckligt långt och kommer inte att ta sig runt de juridiska utmaningarna.

BBC skriver att lagförslaget beordrar domstolarna att ignorera viktiga delar av lagen om mänskliga rättigheter – i ett försök att kringgå HD:s befintliga dom. Det ska också uppmana domstolarna att förbigå andra brittiska lagar och internationella regler.

Däremot går lagförslaget inte så långt som vissa inom Tory-partiet vill, enligt BBC. Jenricks har tidigare föreslagit att regeringen ska lämna den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.