Radar · Arbetskritik

Orterna som blivit ett hot mot arbetsmiljön för SJ

SJ överväger att sluta stanna på en ort sedan personal på regionaltåg i Mälardalen och Bergslagen utsatts för hot och våld.

SJ kräver att polisen vidtar åtgärder efter att personalen på regionaltågen i Mälardalen och Bergslagen fått utstå hot och våld. Det hela har pågått i flera månader och nu meddelar SJ att man överväger att till och med sluta stanna vid en ort.

”Bland det allvarligaste vi sett under senare år”. Så uttrycker sig Jan Kyrk, affärschef på SJ i en intervju med Sekotidningen, med anledning av flera händelser som inträffat i Kumla och Hallsberg de senaste månaderna.

SJ:s personal har där, vid upprepade tillfällen, fått ta emot hot, spott och sparkar, framförallt från personer som inte har betalat för sin resa. Rena mordhot ska ha förekommit och vid ett tillfälle kastades ett bombliknande föremål in i ett tåg. Tåget fick då tömmas på passagerare innan man kunde konstatera att det inte var någon bomb. Enligt lokala medier ska tåg också ha beskjutits, rapporterar Sekotidningen.

Skyddsombuden på SJ har meddelat att om oroligheterna inte upphör så kommer man lägga skyddsstopp, en nödåtgärd som innebär att arbetet avbryts om man bedömer att det finns en fara för arbetstagarens liv eller hälsa.

Enligt Sekotidningen överväger SJ att inte stanna till i Kumla om inte polisen agerar.

– Det här är inte ett problem som SJ kan lösa, utan det är ett samhällsproblem, så vi behöver hjälp. Polisen har vidtagit åtgärder men det räcker inte, säger Jan Kyrk till Sekotidningen.

Polisen har meddelat att de ska öka sin närvaro men säger samtidigt att det behövs fler polisanmälningar för att de ska agera ytterligare.

– Det finns polisanmälningar, men vi menar att problemet inte kan vänta på en lösning till dess att det är tillräckligt många anmälningar. Det är inte alla som vill anmäla, säger Jan Kyrk.

Varför situationen eskalerat i just Kumla och Hallsberg är oklart.

Radar · Arbetskritik

Rekordmånga arbetsplatsolyckor inom solcellsbranschen

Billigare solceller – då får arbetarna betala med ökad risk för sina liv. Antalet olyckor i solcellsbranschen skjuter i höjden och oseriösa företag vinner anbud genom att strunta i kraven, skriver Byggnadsarbetaren.

Flest arbetsplatsolyckor någonsin inom solcellsbranschen, rapporterar Byggnadsarbetaren.

Solcellsbranschen är enligt många en viktigt del i den ”gröna omställningen” och branschen går mot ännu ett rekordår – med över 100 000 installationer uppskattar Svensk solenergi. Under 2023, under 2022 installerades 55 000 solcellsanläggningar.

Även arbetsplatsolyckorna väntas slå rekord, skriver Byggnadsarbetaren, och hänvisar till statistik från Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket som visar att arbetsplatsolyckorna ökat från 5 till 2020 anmälda olyckor till 94 bara hittills i år 2023.

Anmälda arbetsplatsolyckor i solcellsbranschen
• 2020: 5
• 2021: 36
• 2022: 83
• 2023: 94
• Totalt: 218

Billigare solceller – ökad risk för olyckor

Enligt branschorganisationen Svensk solenergi kan en offert som exkluderar skydd, som byggställningar och fallskydd, bli cirka 30 procent billigare.

– Vi har inga konkreta belägg, men vi har fått rapporter om att vissa oseriösa aktörer på marknaden arbetar systematisk på det här sättet. Det vi gör är att se till att våra medlemmar inte gör det, säger Ludvig Bydén, verksamhetsutvecklare på Svensk solenergi, till Byggnadsarbetaren.

Det mest akuta är fallriskerna för man brister i fallskydd på bygge efter bygge. I mångt och mycket handlar det om okunskap. Sedan har vi stora ergonomiska risker. I många fall hantlangar man upp stora moduler, utan minsta hjälpmedel.”

Emil Gustafsson, arbetsmiljöinspektör i tidningen Byggnadsarbetaren.

Uppdatering: Ett korrfel i ingressen har rättats till.

Radar · Basinkomst

Arbetstidsförkortning vände negativ trend på ortopeden

Ortopeden på Sankt Görans sjukhus har länge haft problem med bemanningen vilket har lösts med inhyrd personal. När sjuksköterskorna fick chansen att jobba 80 procent med heltidslön blev det fullbemannat på bara några månader, skriver Vårdfokus.

Det var när sjukhuset lyssnade på sjuksköterskornas förslag om arbetstidsförkortning som bemanningen kunde lösas bättre. Foto: Terje Pedersen/TT

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.