Zoom

Trålförbud till trots – Öresund töms på torsk

Ända sedan 1932 har det varit förbjudet med trålande fartyg i Öresund – men det har inte räddat torskbeståndet som ändå är på kritiska nivåer, enligt Internationella havsforksningsrådet ICES.

Öresund har betraktats som skolexempel på ett havsområde med hållbart fiske. Men nu ställs allt på ända. ”Det är minimalt bättre”, säger Max Cardinale, svensk representant hos Internationella havsforskningsrådet ICES och berättar att sundet inte är något undantag jämfört med resten av västra Östersjön.

En solig dag i början av september 2018 följer Sveriges kung Carl Gustaf med på en fisketur i Öresund. Turen är arrangerad av företrädare för sportfisket och yrkesfisket, som vill visa upp ett exempel på ett havsområde med ett välmående bestånd av torsk och ett hållbart fiske.

Både i Kattegatt och i princip hela Östersjön är beståndet av torsk så utfiskat, att det råder fiskestopp. Men i västra Östersjön går det fortfarande att fiska och Öresund, som ingår i havsområdet, har länge framhållits som något av ett undantag för torsken, vilket främst tillskrivits det trålförbud som finns där sedan 1930-talet

– Situationen för torsken i Östersjön och Västerhavet är oroande. Öresund är ett bra exempel på hur ett havsområde kan förvaltas, där en sportfiskenäring samsas om de gemensamma fiskresurserna med ett hållbart yrkesfiske som använder redskap som är skonsamma mot bottnarna, sa kungen till tidningen Fiskejournalen i samband med fisketuren.

"Väldigt dåligt"

Men att Öresund är ett exempel på ett havsområde med ett hållbart fiske stämmer inte. Ända sedan 2016 har torskbeståndet i västra Östersjön (som Öresund är en del av) varit på så kritiska nivåer, att beståndets framtid varit i fara. Det har visat sig efter att Internationella havsforskningsrådet (ICES), nyligen reviderade den modell som används för att uppskatta beståndet, vilket Syre rapporterat om.

Läs mer: Misstaget: Torskbestånd i västra Östersjön överskattades

Även om den officiella beståndsuppskattningen gäller hela havsområdet, är det inget som tyder på att det är mycket bättre i vattnet mellan Danmark och Sverige, enligt Max Cardinale.

– Andra modeller (än den officiella) som vi kört tyder på att det är relativt bättre i Öresund. Men det är inte bra, det är som att jämföra något som är väldigt väldigt dåligt med någon som är väldigt dåligt, säger han.

Ändå har det varit ett trålförbud under så pass lång tid?

– Mindre fiskefartyg kan fiska lika bra som de andra. Du kan fiska med trål utan att utrota ett bestånd eller krok och utrota ett bestånd. Allt har att göra med hur mycket du fiskar.

Läs mer: Stora oron – rekordlite torsk i västra Östersjön: ”Dra i nödbromsen”

Tillbaka till kungens fisketur 2018. Samma år låg kvoten för torskfisket i västra Östersjön på 5597 ton, vilket var marginellt (300 ton) mer än vad ICES rekommenderat. De två åren dessförinnan, 2016 och 2017, hade politikerna tagit i lite mer: Då tilläts kvoter på 2000 respektive 4900 ton mer än vad ICES rekommenderat. De senaste tre åren har myndigheterna bättrat sig och till och med legat i underkant. Men som Syre berättat har å andra sidan ICES överskattat torskbeståndet de åren.

"Det som spelar roll är hur många firrar du får upp"

Men finns det ändå inget fog för påståendena om att fisket i Öresund är hållbart på grund av trålförbudet? Om man ska hårdra det – att fiska med trål borde ju vara sämre för fiskarna än krok eller fiskenät. En trål dödar urskillningslöst när den dras likt ett V som trillat framstupa och tar upp allt i sin väg, stora som små fiskar. Krok och nätfiske kan däremot i viss utsträckning spara torskungdomarna, som får en chans att föröka sig innan de fiskas upp.

– Den stora effekten är att det påverkar den potentiella framtida fångsten, säger Max Cardinale.

Men när ICES uppskattar ett fiskbestånd och ger råd om hur mycket som ”optimalt” kan plockas upp under ett år, har forskarna redan tagit hänsyn till vilken typ av redskap som fiskeflottan i havsområdet använder sig av. Det vill säga hur mycket som – exempelvis – plockas upp av trål eller nät.

– Så det är något man redan tagit hänsyn till i modellen, säger Max Cardinale.

I klarspråk. Det är hur mycket som fiskas som är det avgörande för om ett fiske ska kunna anses vara hållbart eller inte, oavsett hur fisken dödas. Finns det då inte fler invändningar? Jo, kungen nämnde bottnarna. En bottentrål har förödande effekt på de ålgräsängar torsken använder som skydd, skafferi och lek. Så andra fiskeredskap borde – om inte gynna, så i alla fall inte förstöra för torskens möjlighet att reproducera sig.

– Det är sant att bottentrål har förödande effekt på habitat. Men det som spelar mest roll för beståndet är hur många firrar du får upp (i förhållande till rådet reds anm), säger Max Cardinale.

"Outforskat territorium"

Just beståndet i västra Östersjön brukar både växa snabbt och producera stora årsklasser och har därför en potentiellt bra förmåga att återhämta sig. Men eftersom beståndet nu är på riktigt kritiska nivåer, kan torsken förmåga till återhämtningen ändå ha försämrats, trots sundets friska ålgräsängar och relativt goda födotillgång.

– När man kört ett bestånd i botten kommer man in på outforskat territorium och andra mekanismer kommer in och då vet vi inte vad som händer, säger Max Cardinale.

Sportfisket i västra Östersjön står för en stor andel av fisket i havsområdet, runt 30 procent enligt ICES.

Läs mer:

Misstaget: Torskbestånd i västra Östersjön överskattades

Rekordlite torsk i västra Östersjön