Vapenvåld het valfråga i New York

Den 60-årige före detta polisen och ordföranden i Brooklyns stadsdelsnämnd Eric Adams ställs mot republikanen Curtis Sliwa i borgmästarvalet den 2 november. Men i en stad där det går sju demokrater på varje republikan väntas den sistnämnde inte ha någon chans.

I potten ligger vad som brukar kallas ”USA:s näst svåraste jobb”, efter presidentposten. I år är utmaningarna för New Yorks borgmästare större än någonsin. Under våren 2020 var New York den stad i USA som drabbades hårdast av pandemin, med ständigt tjutande ambulanssirener, hundratals döda varje dag och öde avenyer. Nu har staden vaknat till liv igen, med fullsatta restauranger och barer. Men det kommer dröja länge innan New York har hämtat sig helt.

Här är tre utmaningar som väntar stadens nästa borgmästare.

Växande vapenvåld

I maj skadades en fyraårig flicka som shoppade leksaker, av en förlupen pistolkula i en skottlossning mitt på Times Square – en av stadens mest folk- och turisttäta platser. Sådana händelser har bidragit till en växande känsla av otrygghet på New Yorks gator. Under helgen kring nationaldagen den 4 juli sköts 26 människor i staden, och den 13 juli utlyste delstatens guvernör Andrew Cuomo nödläge med anledning av vapenvåldet.

Staden är mycket säkrare än under brottsvågen i samband med 1980-talets crack-epidemi, men våldsbrotten har ökat kraftigt det senaste året. Skottlossningarna har gått upp 118 procent jämfört med 2020 och i undersökningar pekar New York-borna ut brottslighet som den viktigaste frågan i borgmästarvalet. I pandemins kölvatten har det dessutom, liksom i många andra städer, inträffat en rad uppmärksammade attacker mot asiatiska amerikaner.

– 2020 var ett riktigt dåligt år när det gäller skottlossningar och mord i New York, och i år ser det ännu värre ut, säger Christopher Herrmann, kriminolog vid John Jay College of Criminal Justice i New York, till TT.

Han förklarar vågen av skjutningar med problem som följer på pandemin, som mental ohälsa, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter och att våldsförebyggande program satts på paus. Men också med spända relationer mellan polisen och många New York-bor, inte minst sedan förra sommarens omfattande protester mot rasism och polisvåld efter George Floyds död, som ofta möttes med hårda tag av polisen.

– Arbetsmoralen har minskat inom polisen. Problemet är hur de ska kunna bedriva förebyggande och offensivt polisarbete när tilltron till dem ute i samhället är väldigt svag, särskilt i stadsdelar som redan har hög brottslighet, säger Christopher Herrmann.

Morden och skottlossningarna är ett problem i ett fåtal kvarter, och det är viktigt att investera mycket tid, kunskap och resurser i de här områdena.
Att minska polisens budget och flytta över pengar till förebyggande verksamhet som socialtjänst och skola är ett av huvudkraven från proteströrelsen Black Lives Matter. Flera borgmästarkandidater gick till val på det budskapet. Eric Adams vill i stället se hårdare tag och fler poliser på stadens gator, i kombination med stödprogram för fattiga.

Ekonomisk svacka

Över 30 000 New York-bor har dött i covid-19, och under pandemins två första månader försvann omkring 900 000 jobb. Turismen, som i vanliga fall är en stor inkomstkälla för staden, gick upp i rök och Broadways teatersalonger stängde.

– Det börjar märkas en återhämtning inom turismen, men inte inom finanssektorn som är en viktig skatteintäktskälla för staden, säger Barbara Denham, ekonom på analysföretaget Oxford Economics i New York.
Arbetsmarknaden väntas vara helt återställd först i slutet av 2022 eller början av 2023. Svarta och latinamerikaner har drabbats hårdast. Dessutom har många New York-bor flytt staden under pandemin – framför allt de välbeställda – vilket har minskat skatteunderlaget.

– Det behövs skattehöjningar för att klara stadens återhämtning, inte minst till skolorna, men att höja skatterna är en svår balansgång, säger Barbara Denham.

– Det finns en risk att fler höginkomsttagare flyttar, vilket vi sett exempel på vid tidigare skattehöjningar.

Bostadskris

Under nuvarande borgmästaren Bill de Blasio har hemlösheten i New York ökat kraftigt. En vanlig natt bor över 47 000 personer på stadens härbärgen. I slutet av juli ska 8 000 hemlösa flyttas från de hotellrum där de fått bo under pandemin till härbärgen.

Under pandemin har det inte varit tillåtet att vräka hyresgäster som inte kunnat betala hyran. Det uppskovet väntas dock upphöra efter sommaren. Hundratusentals hyresgäster som tillsammans är skyldiga motsvarande nio miljarder kronor i obetalda hyror riskerar då att bli bostadslösa.

Även före pandemin spenderade över hälften av stadens hushåll mer än halva sin inkomst på hyran. De senaste åren har hyrorna stigit kraftigt i staden, samtidigt som lönerna ligger stilla. The New York City Housing Authority, som har hand om bostäder för låginkomsttagare, beräknar att de behöver motsvarande 340 miljarder kronor för att ta itu med trasiga värmesystem, läckande tak och andra problem.

– Hyrorna har gått ned under pandemin, men inte bostadspriserna, säger Barbara Denham.

Att få till bostäder för låginkomsttagare är ett viktigt jobb för nästa borgmästare, särskilt eftersom hemlösheten har ökat.