Länge har det varit oklart varför den psykiska ohälsan hos unga ökar. Men nu pekar en ny vetenskaplig rapport på två orsaker. Den ena är ekonomisk stress, som ökar på grund av ojämlikheter i samhället. Den andra är skolstress på grund av bland annat skolvalet.
Andelen unga som uppger att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan har fördubblats sedan mitten på 1980-talet. En hypotes har tidigare varit att nedskärningarna under 1990-talskrisen orsakade ekonomisk stress hos unga.
Nu bekräftas den teorin i en ny vetenskaplig rapport som ska lämnas till forskningsrådet Forte, skriver forskarna på DN debatt.
Ekonomisk ojämlikhet i samhället förvärrar ohälsan
Under 1990-talet fick många unga sämre hälsa på grund av att de oroade sig för sina familjers ekonomi. Dessutom kunde de delta i färre eller inga fritidsaktiviteter eftersom familjen inte hade råd, vilket också försämrade den psykiska hälsan.
Det finns alltså ett tydligt samband mellan dålig ekonomi och ökad psykisk ohälsa, visar forskarna. Detta samband förstärks när de ekonomiska inkomstskillnaderna ökar i samhället, vilket de har gjort drastiskt under de senaste 30 åren, något som Syre har skrivit om tidigare.
Skolstress – en orsak under senare år
Det var främst under 1990-talet som den ökade psykiska ohälsan kan förklaras av ekonomisk stress, enligt forskarna. Ökningen under senare år beror framför allt på förändringar i skolan, visar rapporten.
”Nyckelord som kommunalisering, fritt skolval, friskolor, betyg och nationella prov sammanfattar förvandlingen. Från att ha varit ett av världens mest likvärdiga skolsystem utmärks den svenska skolan i dag av polarisering och segregering.”, skriver författarna i DN debatt.
I spåren av 2011 års läroplan ökade också skolstressen och de psykosomatiska besvären, enligt en av studierna som rapporten bygger på. Den läroplanen innebar mer betygsättning och prov i skolan, vilket påverkade främst flickor till det sämre.
”Risk för att coronapandemin försämrar”
Forskarna varnar för att coronapandemin riskerar försämra den psykiska ohälsan hos unga ännu mer. Detta eftersom det kan bli svårare att få jobb och föräldrarna riskerar bli arbetslösa vilket skapar än mer ekonomisk stress.
Forskarna menar också att betygssystemen behöver ändras och polariseringen och segregeringen inom skolan brytas. Annars finns risk att den psykiska ohälsan hos unga fortsätter finnas kvar.
Läs även: Så mycket har de rikas inkomster höjts sedan 1990-talet (Syre 29/9-2020)
