Redan i juli släpptes Johan Landgrens diktsamling Sila himmel, sila jord. I dikterna skildrar Landgren, som blivit diagnosticerad med ett utmattningssyndrom, både sin egen sjukdom men också årstidernas växlingar på den skånska landsbygden där han bor. Med ett precist och ömsint språk beskriver han de små tingen i sin närhet; älgen som springer på långa och taniga ben, klippblock som ligger utspridda i terrängen som om jättar har varit där och lekt, grästuvor som vildsvinen har bökat upp. Det finns en förundran över tillvaron i Landgrens poesi som är väldigt vacker, och jag hoppas få läsa mer av honom.   

En annan aktuell diktsamling är Margaret Atwoods nya bok Innerligt. Atwood är i dag för de flesta känd som författaren till boken Handmaid’s tale (eller Tjänarinnans berättelse på svenska) som den extremt hypade tv-serien med samma namn bygger på. Men faktum är att Atwood började som poet, hennes första diktsamling kom redan 1961 och därefter har hon mellan sina mer kända romaner släppt diktsamlingar med ojämna mellanrum.

I hennes dikter finns ett enkelt och rakt tilltal som gör att även ovana poesiläsare kan ta till sig dem, menar Anna Hallberg i sin recension av boken i DN. Några teman i boken är enligt förlaget naturen och tvivlet på vår livsstil, kvinnokroppen som slagfält och möten med zombier. 

En som faktiskt har skrivit böcker ännu längre än Margaret Atwood är Kerstin Ekman som debuterade redan 1959. Ekman är känd som deckarförfattare, men också för sina otroliga naturskildringar. Hennes nya bok Löpa varg är hennes första roman sedan 2011 och handlar om den pensionerade jägmästaren Stig och hans relation till jakten och skogen. Stig, som har jagat hela sitt liv, får en dag en stark upplevelse när han får syn på en varg och börjar omvärdera sin syn på djur och jakt.

Boken har hyllats i många medier, i Kulturnytt i P1 sa till exempel Ulrika Knutson att ”den är så bra att man glömmer att det är litteratur” och Therese Eriksson skriver i Svenska Dagbladet att det är en roman som hon kommer att återvända till många gånger. 

David Jonstad är känd bland de flesta i omställningskretsar. Han har tidigare skrivit böcker som Kollaps, om civilisationers uppgång och fall, och Jordad, om att leva ett enklare liv. Den nya boken heter Meningen med landet och enligt presstexten är det en mer personlig och självutlämnande berättelse än hans tidigare böcker. 

Vi som arbetar med våra kroppar är både en vandringsutställning och en fotobok, skapad av författaren och utställningsproducenten Annica Carlsson Bergdahl och fotografen Elisabeth Olsson. Som titeln visar handlar det om kroppsarbete, Carlsson Bergdahl och Olsson har porträtterat 33 av de 2 miljoner människor i Sverige som ägnar sig åt någon form av kroppsarbete i dag. Det är bland annat industriarbetare, undersköterskor, städare och restauranganställda – från Malmö i söder till Kiruna i norr. Utställningen visas just nu på Länsmuseet Gävleborg och kommer längre fram även gå att se på Frölunda Kulturhus, Ljusdalsbygdens museum och Rydals museum. Projektet har även belönats med ABF:s kulturpris. 

En film som säkert många ser fram emot är Omställningsnätverkets film om Omställning som produceras av Campfire stories. Syftet är att inspirera människor, särskilt dem som inte redan betraktar sig som omställare, till att göra positiva förändringar sina liv. Man vill också visa på den bredd som finns inom omställningsrörelsen och att omställning kan betyda mycket mer än att bara flytta ut på landet och odla sin egen mat. Filmen har finansierats med hjälp av en insamling och kommer ha premiär senare i höst. 

En annan viktig film som har premiär i slutet av september är Earth: Muted som handlar om en av vår tids stora katastrofer – utrotningen av bin och förlusten av biologisk mångfald. I filmen får vi följa tre odlare i Kina som kämpar för att deras barn ska få ett bättre liv. När myndigheterna rekommenderar besprutning, som gör att bina dör, så svarar odlarna med att ägna sig åt ekologisk odling och handpollinering. Filmen har premiär den 24 september.