Efter över två år har Göteborgs kommun antagit Miljöpartiets förslag om att skydda ålgräset i Göteborgs skärgård. I en omröstning i kommunfullmäktige stod samtliga partier bakom förslaget förutom Sverigedemokraterna. ”Vi är väldigt glada för det”, säger Karin Pleijel, kommunalråd (mp) i Göteborgs kommun.
Sedan 1980-talet har över 60 procent av alla ålgräsängar längs Västkusten försvunnit. Anledningarna har främst varit övergödning, överfiske samt exploatering. Bland annat förstördes 1,7 hektar ålgräsängar när Göteborgs hamn anlade en ny terminal 2018. Men nu har kommunen beslutat att de ska skyddas.
– Det här är en väldigt stark markering från politiken i Göteborg att det är ett ekosystem vi måste vara väldigt rädda om. Jag förväntar mig att man går vidare i byggnadsnämnden för att se vilka områden som ska skyddas. Vi har redan jobbat hårt med att få fler naturreservat och där ingår även den här typen av ekosystem. Jag tänker att det kommer att bli fler sådana förslag, säger Karin Pleijel.
Koldioxidsänka
Ålgräsängar klassas som ett av världens mest värdefulla ekosystem och har både en stor funktion för fiskebeståndet och det marina livet, då det fungerar som barnkammare och skafferi åt kräftdjur och fiskar som torsk, havsöring och ål. Dessutom fungerar som som en koldioxidsänka, som kanske till och med är effektivare än skogen, enligt en rapport från Åbo Akademi.
Motionen som att skydda ålgräset skickades av Miljöpartiet i februari 2019, och anledningen till att det tagit över två år innan ett beslut kunde fattas beror både på att pandemin samt att förslaget blev skickat på återremiss.
– Jag var förtvivlad när vi inte fick stöd först. Innan dess har jag varit förtvivlad när jag hört intressen om att exploatera kusten, som var som hot mot ålgräsängarna, säger Karin Pleijel.
Men efter återremissen valde samtliga partier i kommunfullmäktige att ställa sig bakom förslaget förutom Sverigedemokraterna.
Hoppfull om utvecklingen
I och med att problemet belysts menar hon att allt fler fått upp ögonen för ålgräset och vikten med att skydda det.
– Någon i kommunfullmäktige sa att de var glada att de lärt sig så mycket om ålgräsängar. Det här är det som vi ska vara rädda om i vår del av världen. Det finns ju andra som ska vara rädda om sin regnskog och om sina korallrev, medan vi ska vara rädda om våra ålgräsängar, säger Karin Pleijel.
Hon poängterar att hon är hoppfull om utvecklingen – trots att det fortfarande finns starka intressen och trender som kan leda åt fel håll med fortsatt exploatering.
– Det är trender som är viktiga att agera mot.
I och med att Göteborgs hamn byggde ut en ny terminal som stod färdig 2018 försvann 1,7 hektar ålgräsängar. Därefter beslutades det om att återplantera dessa på en annan plats för att kompensera för förlusten – någonting som visade vara svårt. Ålgräset måste planteras för hand – planta för planta.
– Det är en stor vinst att bevara de som finns istället för att försöka plantera nya. Det har varit svårt att få det att fungera, och när det fungerat har det inte blivit så bra och varit väldigt dyrt och tidskrävande, säger Karin Pleijel.
Läs mer:
Ny rapport: Så hotas Sverige av klimatförändringarna
Värdefulla ålgräsängar återplanteras
Fakta: Ålgräs
Ålgräs är en av ett fåtal marina kärlväxter som växer på samtliga sandiga bottnar i Östersjön upp till Upplands skärgård.
Det latinska namnet är Zostera marina och ibland kallas det för bandtång.
Gräset är mellan 40–120 centimeter långa.
En stor så kallad ålgräsäng kan bestå av en enda, hundraårig individ.
Kärlväxter som växer i havet är nära besläktade med blomväxter som lever på land.
Arten är rödlistad i kategorin ”sårbar”.
Källa: Havet.se
