Satsa mer pengar på nystartsjobb och ge ett slags inkomstbidrag till långtidsarbetslösa som tar jobb. Det föreslår Kristdemokraterna i sin ekonomiska vårmotion.
– Med det här alternativet sätter vi tryggheten först, säger partiledaren Ebba Busch på en pressträff med den ekonomisk-politiske talespersonen Jakob Forssmed.
Förutom jobbförslag innehåller den också förslag om att stärka vårdpersonal och förslag om stärkt kvinnofrid.
Bita sig fast
– Om vi inte gör något kan långtidsarbetslösheten bita sig fast, säger Forssmed.
– Regeringen står passiv, det krävs en stor omläggning av arbetsmarknadspolitiken, fortsätter han men understryker att det bästa som kan göras direkt är att öka stödet för nystartsjobb.
I bästa fall kan det ge 40 000 nya platser i den jobbformen, hävdar han.
KD vill dubbla subventionerna till nystartsjobb genom att öka sänkningen av arbetsgivaravgiften för de arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa. Sänkningen ska ges redan för personer som varit arbetslösa i ett halvår.
Partiet vill se det man kallar ett dubbelt jobbskatteavdrag , för att göra det mer lockande att söka arbete. Men det ska ges som ett inkomstbidrag för långtidsarbetslösa som övergår i arbete. Det ska ges också vid deltidsarbete och kan ge mellan 1 100 och närmare 2 200 kronor i månaden, som längst i 24 månader.
Sliter hårt
KD återkommer med förslag som de tror ska kunna ge personal som sliter hårt i pandemin.
– Vår modell bygger på att låna in personal till vården som av någon anledning har lämnat vården, säger Ebba Busch.
Företag som lånar ut anställda till vården, till exempel läkare eller sjuksköterskor som i dag arbetar på annat håll, ska få ersättning. För att det här ska bli av måste det ske nationellt, det går inte att överlåta det till de 21 regionerna var för sig, hävdar KD-ledaren.
Hon bedömer att inlånad personal skulle täcka upp för 21 000 arbetsmånader, det vill säga att 21 000 vårdanställda skulle ges möjlighet till en månads återhämtning utöver semester.
Ebba Busch säger att det är flera saker som är hoppfulla nu men hon är ändå orolig för vad som kan komma efter pandemin.
– Det är mycket som vi önskar inte ska bli som vanligt, vårdköerna var långa och vården ojämlik redan innan pandemin, säger hon.
Hon talar om strukturella problem i Sverige som har accentuerats under pandemin. Regeringen tar inte tag i dem, hävdar hon. I stället har den fullt sjå att hålla ihop.
– I det här läget regerar inte vår regering utan försöker hålla ihop regeringsunderlaget istället för att hantera de här allvarliga problemen.
