Radar · Inrikes

Forskare: Coronapandemin lär öka klassklyftorna i landet 

Under tidigare lågkonjunkturer har vissa delar av Sverige blivit mer drabbade av arbetslöshet än andra.

En ny rapport visar att tidigare ekonomiska kriser lett till ökade inkomstskillnader i Sverige. Det är troligt att coronapandemin får liknande effekter, tror forskarna på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Forskarna på IFAU har undersökt effekterna på hur sysselsättningen påverkades i olika områden under 1990-talskrisen och finanskrisen 2008–2010.

– Både finanskrisen och 1990-talskrisen ledde till att inkomstskillnaderna mellan individer bosatta i olika delar av landet ökade, säger Martin Nybom, en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.

Martin Nybom, docent i nationalekonomi, är en av rapportförfattarna på IFAU
Martin Nybom, docent i nationalekonomi, är en av rapportförfattarna på IFAU.

När det gäller sysselsättning blev konsekvenserna mer bestående efter 1990-talskrisen än efter finanskrisen. Forskarna ser även tecken på att lågutbildade och personer födda utanför Norden drabbades hårdare av kriserna än andra.

– Det finns få anledningar att tro annat än att också den pågående coronakrisen kommer att få betydande långsiktiga effekter, både för unga som just ska träda in på arbetsmarknaden och för etablerade arbetstagare som arbetar på en hårt drabbad lokal arbetsmarknad, säger Mattias Engdahl.

Men coronakrisen skiljer sig åt mot tidigare kriser på flera sätt. Dels har staten satsat på investeringar för att dämpa arbetslösheten och lågkonjunkturen. Dels har coronakrisen påverkat till viss del andra typer av branscher och yrkesgrupper än tidigare kriser, enligt IFAU.