Radar · Arbetskritik

Foodoras hot – anställda riskerar att förlora jobbet: ”De vill knäcka oss”

De matbud som har fasta anställningar och har jobbat länge på Foodora riskerar nu att bli av med jobbet om de inte accepterar lönesänkningar.

Nyligen tecknade matleveransföretaget Foodora kollektivavtal. Men det hjälper inte dem som jobbat länge på företaget – varav flera engagerat sig fackligt. Nu hotar Foodora att sänka deras löner. Accepterar de inte riskerar de bli av med jobbet, rapporterar Svenska dagbladet.

I februari tecknade gig-företaget Foodora kollektivavtal med fackförbundet transport. Avtalet skulle innebära högre löner och bättre arbetsvillkor.

Men nu vill Foodora sänka lönerna för vissa. Det handlar om ett 40-tal personer som har jobbat på företaget under flera år. Många har fasta anställningar. Accepterar de inte lönesänkningen riskerar de bli av med jobbet.

Svd har haft kontakt med en handfull anställda, som tror att orsaken till förändringen av avtalet beror på att de varit engagerade fackligt.

– De vill knäcka oss. De vet att alla vi som varit anställda länge är engagerade i facket och har koll på våra rättigheter, säger en anställd till Svd.

Så försämras avtalet

De som jobbat länge har i dag äldre avtal som innebär att de på helgerna inte har någon timlön, men å andra sidan får mer pengar per matleverans.

Ett bud berättar för Svd att hen kunde genomföra i snitt fyra leveranser på en timme och då tjäna 300-375 kronor i timmen med det gamla avtalet. Med det nya avtalet skulle lönen sänkas med 50 procent. En annan uppger att hens lön skulle sänkas med 40 procent.

De bud som har jobbat kortare tid får –  när de jobbar helg – en timlön på 90 kronor och 20 kronor per leverans, vilket är enligt kollektivavtalet.

Under vardagarna gäller samma löner för båda grupperna: 70 kronor innan kl 19, 75 kronor efter kl 19, plus 20 kronor per leverans.

Totalt har Foodora runt 2 000 anställda.

Så förklarar Foodora ändringen

De som jobbat länge fick nyligen ett mejl av Foodora, rapporterar Svd. I det stod det att bolaget har som mål att alla anställda ska arbeta på samma grundvillkor, i linje med kollektivavtalet. Av den anledningen planerar man att ta bort anställningar med avvikande ersättningsmodell.

Foodora har inte velat svara på frågor om lönesänkningen, varken när Syre eller Svd sökt dem. Men logistikchefen John Denbratt skriver en kort kommentar till Svd:

”Vi har erbjudit alla anställda cykel- och mopedbud fortsatt anställning under samma kollektivavtalsenliga villkor, 300-400 kr per timme för ett fåtal personer är inte hållbart sett till det faktiska leveransarbetet som utförs”.

I ett annat mejl till Syre skriver Foodoras pressekreterare Johanna Lindskog Lindell att lönesänkningen inte har något att göra med eventuellt fackligt engagemang.

– Föreningsfriheten gäller alla och vi har ju tvärtom omfamnat engagemanget genom att teckna avtal med Transportarbetareförbundet, skriver hon.

Flera av buden är dock skeptiska till att de sänkta lönerna skulle bero på Foodoras ekonomi, eftersom Foodora gynnats av coronapademin och har expanderat enormt på senaste tid. De har inte heller upplevt några konflikter inom arbetsgruppen på grund av de olika lönerna.

Transport: ”Dumt och vansinne”

På fackförbundet Transport, som tecknade kollektivavtalet, förstår man inte varför Foodora väljer att försöka försämra lönerna för ett fåtal personer.

– Det är dumt och vansinne. Det kan ju inte ha ekonomisk bäring för Foodora när det rör sig om så få människor. Det skapar oro i leden och är inte bra för arbetsklimatet, säger Mats Andersson, förhandlare.

Han menar att vissa av dem som jobbat länge får bättre villkor om de jobbar enligt kollektivavtalet. Men för dem som alltså får sämre löner kan Transport förhandla med Foodora, i fall medlemmen vill det. Får Transport inte igenom sina krav kan frågan om lönesänkningen eventuellt avgöras i domstol.

Hade ni inte kunnat förutse att vissa personer skulle riskera sämre lön och ha förhindrat det genom andra skrivningar i kollektivavtalet? 

– Det klart vi hade kunnat förutspå det och skrivit in mycket i avtalet. Men avtalet är ett minimiavtal. De som har bättre villkor ska behålla dem. Det hade varit en annan sak om det hade varit ett normgivande avtal. Då hade arbetsgivaren inte fått betala mer eller mindre än vad som var angivet i avtalet, säger Mats Andersson på Transport.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV