Zoom

Det mullrar i leden inför första maj – socialdemokrater kräver vänstersväng

Finansminister Magdalena Andersson (S) under första majfirandet i Stockholm 2019.

Höj skatterna och låna till massiva investeringar. De kraven hörs allt starkare inom Socialdemokraterna, där den interna debatten nu vrids åt vänster. Men partiledningen håller emot och på kongressen i höst väntas strid.

Första maj står för dörren. Några borgerligt sinnade vädergudar behöver arbetarrörelsens folk inte bekymra sig över i år heller, allt firande sker förstås digitalt. Avslaget, suckar de som suktar efter mässingsorkestrar och fladdrande fanor.

Samtidigt kan en allt större hetta skönjas i socialdemokratins inre diskussioner. Efter år av skattesänkningar och svångremspolitik blåser det nu upp till strid om den ekonomiska politiken. Mest högljudda är s-föreningen Reformisterna som vill kasta ut det ekonomiska ramverk som bland annat innebär ett mål om överskott i de offentliga finanserna. De kräver nu en separat budget för investeringar som ska kunna betalas med lån.

– Det här är avgörande för både vårt parti och för samhällsutvecklingen. Det handlar om vilka muskler vår demokrati ska ha att tackla samhällsproblem, säger Markus Kallifatides, ordförande för Reformisterna.

Att inte skilja investeringar från drift kallar Markus Kallifatides ”ekonomiskt vanvett”. Han menar att det innebär att angelägna satsningar på äldreomsorg, skola och annan välfärd ställs mot järnvägar, bostäder och inte minst klimatomställning.

– För en företagare hade det varit ett helt orimligt sätt att tänka. Att investera i någonting är att satsa på en beständig tillgång, på samma sätt som att om du eller jag bygger ett hus åt oss själva kan vi bo där resten av våra liv. Att låna till det är en självklarhet. Däremot vill vi täcka kostnaden för mat till barnen med inkomster eftersom maten är borta när de ätit upp den, säger Markus Kallifatides.

"Inte en annan sorts pengar"

Daniel Färm, politisk redaktör på partitidningen Aktuellt i politiken, köper inte resonemanget. Han hör till de socialdemokrater som varnar för kraven på stora lån till investeringar.

– Jag kan inte se mina barn i ögonen och säga att nu bränner vi allt och så kommer ni att få betala räntor istället för reformer, när ni är de som leder landet. Det är inte någon annan sorts pengar som man använder till investeringar, säger han.

"Pandemin har varit spiken i kistan för det marknadsliberala tänkande som dominerat den ekonomiska politiken både i Sverige och internationellt", säger Daniel Färm
"Pandemin har varit spiken i kistan för det marknadsliberala tänkande som dominerat den ekonomiska politiken både i Sverige och internationellt", säger Daniel Färm. Foto: Aktuellt i politiken

Det är tack vare att staten har hållit relativt hårt i pengarna tidigare som man kunnat möta coronakrisen med omfattande krisstöd till hårt drabbade branscher och tillskott till sjukvård och andra ansatta välfärdsverksamheter, menar Daniel Färm. Fler kriser lär komma och då gäller det att inte vara alltför skuldsatt, anser han.

– Det måste vara en central del av den ekonomiska politiken att ha en beredskap för kriser. Vi har bara under 2000-talet gått igenom en finanskris, en klimatkris, en migrationskris och nu en pandemi. Vi vet inte vilken karaktär nästa kris kommer att ha, säger Daniel Färm.

När Socialdemokraterna samlas för kongress i Göteborg i november ser just den ekonomiska politiken ut att bli den stora stridsfrågan. Redan nu har klassiska vänsterdistrikt som Skåne och Stockholms stad ställt sig bakom stora delar av Reformisternas program, inklusive en investeringsbudget finansierad med lån. I Göteborg och Skaraborg backar man upp flera flera av Reformisternas förslag för att få in mer skatteintäkter, som en progressiv fastighetsskatt.

Ramverket ligger fast

Partiledningen håller alltjämt emot. Det ekonomiska ramverket ligger fast, upprepar finansminister Magdalena Andersson gång på gång. När coronakrisen är över ska staten tillbaka till överskott. Och någon fastighetsskatt tänker hon inte skrämma några villaväljare med.

"Ska vi hänga med i skarp global konkurrens så behöver staten rejäla muskler", säger Markus Kallifatides
"Ska vi hänga med i skarp global konkurrens så behöver staten rejäla muskler", säger Markus Kallifatides. Foto: Andreas Lind

Markus Kallifatides menar att det vore förödande att fortsätta på samma spår som i dag. Det offentliga måste få ta större plats i ekonomin, annars lämnas fältet fritt för krafter som vill ställa utsatta grupper mot varandra, menar han.

– Så länge samhällsutvecklingen får rulla på som den gjort de senaste årtiondena får vi allt större motsättningar i samhället och avståndstagande från demokratin. Socialdemokratin måste tala tydligt och klart om ojämlikheten och om de gapande revorna i välfärden som fanns långt före corona, säger han.

Han menar också att det bara är genom stora insatser från det offentliga som Sverige kan göra den omställning som klimatkrisen kräver. Det handlar enligt Markus Kallifatides också om en klassisk socialdemokratisk uppgift: Att värna svensk industri.

"Staten behöver muskler"

Det offentligas roll i industriomvandlingen handlar bland annat om att bidra med stora utbildningsinsatser, att hjälpa till med riskkapital och investeringar i järnväg och kollektivtrafik för att människor ska kunna pendla till de platser där nya jobb växer fram, anser Markus Kallifatides.

– Ska vi hänga med i skarp global konkurrens så behöver staten rejäla muskler, säger han.

Daniel Färm har i en debattartikel i Dagens nyheter kallat Reformisternas linje för ”ohållbar populism”. Men de är inte oense om allt, han och Markus Kallifatides. Just när det gäller klimatinvesteringar ser också Daniel Färm ett behov av viss lånefinansiering. Överskottsmålet vill han dessutom ersätta med ett balansmål, som innebär att staten under en konjunkturcykel sammantaget gör varken över– eller underskott. Och de rikaste ska återigen betala mer i skatt.

– Jag beskattar hellre dagens höginkomsttagare och kapitalägare än lånar av våra barn och barnbarn, säger han.

Efter en mandatperiod där Liberalerna och Centerpartiet pressat Socialdemokraterna att driva den ekonomiska politiken åt höger med stora skattesänkningar för bolag och höginkomsttagare tycks nu de interna socialdemokratiska debatten vrida åt vänster. Enligt Daniel Färm innebär coronakrisen en förskjutning av den ekonomiskpolitiska diskussionen i hela samhället vänsterut.

– Under den här krisen har näringslivet inte kommit och ropat efter sänkta skatter och minskad stat, utan efter ökat statligt stöd. Pandemin har varit spiken i kistan för det marknadsliberala tänkande som dominerat den ekonomiska politiken både i Sverige och internationellt, säger han.