Radar · Mänskliga rättigheter

Kvinnliga FN-chefer minns svåra möten med talibanledare

Kvinnor demonstrerar för sina rättigheter efter talibanernas maktövertagande.

Under talibanernas förra styre i Afghanistan försökte FN förgäves att skydda kvinnornas rättigheter. Det var en kamp som delvis leddes av kvinnliga FN-chefer – som minns hur svårt det var att samarbeta med talibanerna.

Talibanerna satt tidigare vid makten i Afghanistan mellan 1996 och 2001. Under den perioden besökte Radhika Coomaraswamy, som då var FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, landet för att möta högt uppsatta talibanledare.

– När jag träffade utrikesministern satt vi långt ifrån varandra och han tittade inte på mig, berättar Radhika Coomaraswamy.

Vid ett annat möte med landets justitieminister ställde hon en fråga om problem med våld i nära relationer, och fick då ett oväntat svar.

– Han sa att afghanska kvinnor är väluppfostrade och inte attackerar sina män, berättar Radhika Coomaraswamy, som även har varit undergeneralsekreterare i FN.

Säger sig vilja samarbeta

En annan kvinna som fick uppleva talibanernas första styre är Anoja Wijeyesekera, som arbetade för FN:s barnfond Unicef i Afghanistan mellan 1997 och 2001. Även hon minns hur talibanerna inte ens tittade på henne i samband med möten – och att de talade till henne med blicken vänd åt ett annat håll.

Nyligen utlovade omvärlden motsvarande 1,2 miljarder dollar i humanitär hjälp till Afghanistans folk, i samband med en givarkonferens. Detta för att bemöta den mycket svåra krisen i landet.

Enligt FN:s humanitäre chef Martin Griffiths har det nya talibanstyret vid ett möte i Kabul utlovat att de kommer att respektera kvinnors och minoriteters rättigheter – och sagt att man är beredda att samarbeta med det internationella samfundet.

En varning

Många ifrågasätter dock om den nya regimen kommer att leva upp till dessa löften, i synnerhet med tanke på hur talibanerna har agerat tidigare.
Anoja Wijeyesekera säger till IPS att talibanerna under hennes tid i landet bestod av en spretig samling av gerillasoldater, men också av kriminella personer. Inom regimen fanns det också personer som var högutbildade, men hon betonar att många hade en mycket dålig omvärldskunskap som byggde på vad de hade lärt sig i koranskolor.

Enligt Anoja Wijeyesekera var ministern som hade ansvar för sedlighetsbrott en gerillasoldat vid namn Torabi vars främsta arbetsuppgift gick ut på att misshandla människor – i synnerhet kvinnor. Hans departement hade ansvar för att utfärda piskstraff, halshuggningar, amputationer och steningar.

Anoja Wijeyesekera varnar för att om en liknande person som Torabi får ansvar över detta departement igen kommer också situationen att bli densamma. Samtidigt menar hon att det också fanns personer inom den tidigare talibanregimen som förstod att Unicefs program var viktiga för landets kvinnor och barn.

Sedlighetsdepartement återinstallerat

Sedan de övertog makten i landet igen har talibanernas ledare vid flera tillfällen sagt att de kommer att visa respekt för mänskliga rättigheter, och även kvinnors rättigheter.

Samtidigt kommer det rapporter om motsatsen. Förra veckan sade FN:s människorättschef Michelle Bachelet att det har inkommit trovärdiga uppgifter om allvarliga människorättsbrott som ska ha begåtts i flera områden som kontrolleras av talibanerna. Det handlar bland annat om summariska avrättningar av civila och kränkningar av kvinnors rättigheter.

Michelle Bachelet påpekade samtidigt att det departement som tidigare hade till uppgift att arbeta för kvinnors rättigheter nu har avskaffats och i stället ersatts med ett nytt sedlighetsdepartement – ett liknande departement som fanns under talibanernas första styre.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV