Ny statistik: Stabila betyg och fler behöriga till högskolan

Pojkarna i grundskolans årskurs nio har förbättrat sina resultat något, men flickornas betyg har inte förändrats. Det visar Skolverkets preliminära betygsstatistik för våren 2021 för grundskolan och gymnasiet, enligt ett pressmeddelande.

”Att betygen verkar ligga stabilt kan tyda på att både lärare och elever har klarat detta tuffa år med pandemin på ett bra sätt. Ingen elevgrupp verkar ha påverkats mer negativt av pandemin än någon annan utifrån vad vi kan se i den preliminära betygsstatistiken”, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, i pressmeddelandet.

Fler tar examen

Statistiken visar också att andelen elever som börjar på ett nationellt program i gymnasieskolan och tar examen inom tre år fortsätter att öka, med 1,2 procentenheter till 79,5 procent under 2021. Den största ökningen står de högskoleförberedande programmen för.

Den genomsnittliga betygspoängen har ökat marginellt. Däremot syns en större ökning i andelen elever som uppnår grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier till 79,3 procent 2021 jämfört med 73,2 procent föregående läsår.

Något fler än i fjol, 85,9 procent, är också behöriga att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. 86,9 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna är behöriga att söka yrkesprogram. För pojkar är ökningen 0,7 procentenheter och för flickor är andelen oförändrad.

Störst ökning syns bland nyinvandrade elever, där behörigheten har ökat med 2,3 procentenheter sedan föregående läsår.

Meritvärdena desamma

Våren 2020 var det genomsnittliga meritvärdet beräknat på 17 ämnen 231,1. Enligt den preliminära statistiken för i år är meritvärdet oförändrat.

Bland elever i årskurs sex var det 73,6 procent av eleverna som uppnådde godkända betyg (A-E) i samtliga lästa ämnen. Det är en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med föregående läsår.

"Livsfarligt att slå sig till ro"

Svante Tideman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, anser att statistiken om de oförändrade betygen bör tas med en nypa salt, med tanke på att en stor del av undervisningen i gymnasiet har skett på distans under pandemin.

– Eftersom man inte har haft de nationella proven att luta sig mot, så kanske man får misstänka att betygen inte riktigt motsvarar kunskaperna, säger han.

Svante Tideman lyfter fram att elever med större hjälpbehov har farit illa och har haft svårt att klara distansstudierna. Han säger att det är viktigt att följa upp hur det påverkat kunskaperna.

– Om man har tappat i kunskap måste man kompensera det i framtiden och se till att stödja de här eleverna så att de får bästa möjliga utbildning. Det är livsfarligt om man slår sig till ro och säger att allting gick bra och vi kan fortsätta med digital undervisning.