Radar · Miljö

Forskargrupp: ”Trots Covid19 – rekordhöga halter av koldioxid i atmosfären”

Trots lägre mänsklig aktivitet visar en ny, stor forskarrapport att halterna av växthusgaser är rekordhöga.

Sommarens extremregn och översvämningar som ödelagt bebyggelse, skördemarker och människoliv i Europa. Bränder som plågat USA. Nu har närmare 14 000 forskarna från 153 länder, bland dem Johan Rockström, som utlyste det globala klimatnödläget 2019, kommit med en uppdatering i BioScience. Forskarna har under våren mätt upp rekordhöga halter av växthusgaser.

– Det krävs brådskande förändringar, säger en av forskarna, Dr Thomas Newsome till Newswise.

Den internationella forskargruppen varnar för att klimateffekterna som rör vitala delar av jorden redan nu tagit permanent skada. Det rör sig om världens tropiska korallrev, regnskogarna i Amazonas och sommarisen på Arktis. Trots att den mänskliga aktiviteten minskade under pandemin har forskarna mätt upp högre halter av växthusgaser.

– Särskilt bekymmersamt är ökningen av klimatrelaterade katastrofer, som jättebränderna i Australien 2019-2020, och att det förekommer rekordhöga halter av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid i atmosfären, säger forskaren Dr Thomas Newsome som är bekymrad över att koncentrationen av växthusgaser nådde toppnivåer först 2020 – och sedan igen 2021.

Sänkt mänsklig aktivitet räcker inte

Tidigare i april fann forskarna att koldioxidkoncentrationen i atmosfären var 416 PPM, vilket är det högsta resultatet i historien. Författarna till rapporten vill också rikta mer uppmärksamhet på växthusgasen Metan, som är en ännu kraftfullare värmare än koldioxid.

– Detta trots Covid-19. Det här visar att den sänkta mänskliga aktiviteten under pandemin inte räcker för att undvika klimatkatastrofen. Vad som krävs är en strukturell omvandling av ekonomin. Det finns fortfarande möjlighet att skifta ekonomiskt Covidstöd från företag till miljövänliga aktiviteter, säger han till Newswise.

"Stoppa förlusten av biologisk mångfald"

Johan Rockström, profesessor i jordsystemvetenskap vid universitetet i Potsdam, konstaterar att årtiondet mellan år 2020 till 2030 inte kan beskrivas på annat sätt än avgörande för jordens framtid.
Vad krävs för att människan ska kunna stoppa utvecklingen? Förbränningsmotorn måste fasas ut, ett gemensamt och ett svidande högt kolpris måste införas, säger Rockström. Men viktigast av allt:
– Vad som är helt avgörande är att stoppa förlusten av biologisk mångfald i världen. Om inte vi får stopp på förstörelsen av de stora ekosystemen, som våtmarker, permafrost och tempererade skogar, då förlorar vi kolsänkorna och då spelar det inte så stor roll om vi lyckas fasa ut fossilkällorna, säger han till Sveriges Radio.