Flera partier är kritiska mot att regeringen inte tillsätter en utredning om ett tredje kön men Daniel Andersson, förbundsordförande för Hbt-socialdemokrater, säger att det handlar om prioriteringar, kopplat till pandemin, och att det finns vissa praktiska hinder.
Redan 2018 visade en rundringning av Ekot att en riksdagsmajoritet är för att regeringen ska utreda frågan och i förra veckan riktade partier kritik mot att det inte görs, rapporterade Sveriges Radio. Ett tredje kön kan innebära ett rättsligt erkännande av ickebinära, det vill säga personer som inte identifierar sig som man eller kvinna.
I Sverige finns i dag två juridiska kön och det krävs en medicinsk utredning för att få ändra från det kön som tilldelats vid födseln.
Daniel Andersson, riksdagsledamot och förbundsordförande för HBT-Socialdemokrater, säger att det inom S ”inte finns ett motstånd i sakfrågan”.
– Vi i Socialdemokraterna vill alltid genomföra reformer som gör det bättre för människor, som minskar ohälsa och utanförskap. Men det finns de som ser de praktiska hindren större än jag gör. Alla frågor vi vill göra behöver prioriteras, och just nu är vi mitt i en pandemi som gör det svårt att vinna slaget om vilka frågor som måste genomföras.
MP: ”Det är en frihetsreform”
Att införa ett tredje juridiskt kön skulle, enligt en statlig utredning, leda till könsneutrala personnummer för alla.
– Personnummerfrågan är ganska omfattande, berör flera departement och får många följdkonsekvenser. Flera andra system och åtgärder är kopplade till personnummer, som kallelse till medicinska undersökningar. Vi har haft samma system sedan 1947 och det är givetvis inte bara att ändra. Men det går, och vi i HBT-Socialdemokrater tycker att frågan är värd att prioritera trots pandemi, säger Daniel Andersson.
Centerns familjerättspolitiska talesperson Martina Johansson riktade kritik mot att regeringen inte agerar, i inslaget i Ekot.
– Jag tycker det är otroligt synd att inte regeringen vågar ta i den här typen av frågor som är lite kontroversiella och som är svåra. Samhället och lagstiftningen behöver hänga med såsom människor lever, säger hon.
Miljöpartiets Emma Hult, ordförande i civilutskottet, säger att dagens binära system ”står i vägen för ett inkluderande samhälle”.
– Det är helt enkelt en frihetsreform. För att vi ska ha ett inkluderande samhälle är det viktigt att människor har möjlighet att definiera sig själva, säger hon till Ekot.
Även Liberalerna vill utreda möjligheten.
”Öka välmående i utsatt grupp”
Enligt Daniel Andersson skulle det ”betyda enormt mycket” för personer som inte identifierar sig som kvinna eller man.
– Att få känna att en finns, och slippa bli felkönad i möte med sjukvården, passkontrollen eller på arbetsintervjuer är viktigt. Och en lätt sak att göra för att öka välmåendet i en grupp som är väldigt utsatt. Om vi också kopplar det till könsneutrala personnummer skulle vi minska svåra situationer för till exempel transpersoner, säger han.
Könsindelningen framgår i personnumrets näst sista siffra.
Alla reformer innebär praktiska utmaningar men kan ändå behöva göras, enligt honom.
– Omställningen till högertrafiken var säkert svår för många. Det här borde inte vara så svårt om vi bara bestämmer oss för att det är så vi ska ha det. Allt går, men det krävs ibland pengar och hårt arbete.
RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) pekar på exemplen Malta och Island, som har infört ett tredje juridiskt kön, i debattartikeln Sverige bör införa ett tredje kön i Svenska Dagbladet.
”Andra har gjort det möjligt att ta bort kön ur viktiga dokument. Nederländernas regering fattade exempelvis nyligen ett beslut om att från 2025 avlägsna uppgift om kön på id-handlingar.”
