Zoom

Ödesår väntar för europeiska ledare

Förhållandet mellan Tyskland och Polen – här i form av förbundskansler Olaf Scholz och premiärminister Mateusz Morawiecki – har stor betydelse för hur EU kan enas om såväl klimatpolitik som säkerhetsfrågor.

2022 blir ett vägvalens år i Europa – tunga val i både väst och öst, oenighet om klimatförändringar och rättsstatsprinciper och en allt beskare relation till Ryssland.

Tyskland har tagit ett steg till vänster, då socialdemokraten Olaf Scholz tagit över som förbundskansler efter Angela Merkel.

Då kan den andra EU-bjässen Frankrike ta ett steg åt andra hållet, när president- och parlamentsval hålls under senvåren 2022.

Visserligen är president Emmanuel Macron fortsatt favorit till att bli omvald för ännu en femårsperiod. Men alla hans tre klart mest populära konkurrenter står till höger, och med ett jämnt opinionsläge är det långt ifrån givet vem som står som vinnare i den andra valomgången den 24 april.

Högern avgör?

Huvudgissningen har länge varit att Macron får möta Marine Le Pen i slutrundan och då blir omvald med hjälp av röster från vänster, som absolut inte vill se ytterhögern i Élyséepalatset.

Just nu har dock det traditionella högerpartiet Republikanerna (LR) medvind för sin kandidat Valérie Pécresse. Och blir det Macron mot Pécresse i finalomgången väntas många vänsterväljare helt sonika stanna hemma, samtidigt som LR-kandidaten kan räkna med stöd från såväl ytterhögern som de mittenväljare som redan tröttnat på Macron.

Presidenten själv har ännu inte officiellt kungjort sin kandidatur och försöker för tillfället mest framstå som anspråkslös och ödmjuk.

– Jag har lärt mig att jag måste ha mer respekt för andra. Med vissa ord har jag sårat folk. Har jag begått misstag? Javisst, sade Macron i en stor tv-intervju för ett par veckor sedan.

Orbán utmanas

En annan tung ledare i EU som står inför en oviss valkamp under 2022 är Ungerns mångårige premiärminister Viktor Orbán.

Högerkonservativa Fidesz har visserligen majoritet i parlamentet på egen hand, till och med utan sin koalitionspartner i det lilla kristdemokratiska KDNP. Så gott som alla andra partier – från socialdemokrater till ytterhöger – har dock gått ihop bakom en gemensam utmanare.

Kanske är konservative 49-åringen Peter Márki-Zay, borgmästare i tungvrickande småstaden Hódmezövásárhely, den som till sist kan bryta Orbáns mer än tioåriga tid vid makten.

Att Orbán över huvud taget utmanas ses som ett framsteg bland de kritiker som oroas över Ungerns demokratiska utveckling.

– Bara det faktum att det finns en viss osäkerhet i ungersk politik är ett steg i rätt riktning, säger analytikern Andreas Bock från tankesmedjan ECFR till nyhetssajten Euronews.

Vad gör Scholz?

Valen i Frankrike och Ungern blir viktiga för EU:s möjligheter att kunna enas om migrations- och klimatpolitiken, men också för synen på rättsstats- och demokratifrågor.

Ett annat nyckelland i det är Polen, som är på kollisionskurs med övriga EU på en rad områden. Stor nyfikenhet råder nu om vilken linje som ska väljas av Olaf Scholz och Tysklands nya regering. Nazitysklands agerande under andra världskriget har annars gjort det extra känsligt genom åren för Berlin att kritisera Polen.

Samma sak gäller för det Tysklands förhållande till Ryssland. Också här kommer Tysklands vägval att spela stor roll, med tanke på EU:s minst sagt ansträngda relation till Moskva och det ryska vapenskramlet vid gränsen mot Ukraina.

Oro för Bosnien

Över allt annat hänger en fortsatt oro över coronapandemin, med ständigt uppdykande nya varianter.

EU:s relation till Kina är också oerhört ansträngd, med skarpa kinesiska påtryckningar mot Litauen, som hämnd för landets diplomatiska öppning gentemot Taiwan.

Ett ytterligare mörkt moln svävar under tiden över Balkan. I vår är det 30 år sedan Bosnien-Hercegovina förklarade sig självständigt från dåvarande Jugoslavien, vilket följdes av tre år med blodigt krig, hat, folkmord och etnisk rensning.

Nu jäser oron på nytt när den bosnienserbiska delen av landet tar nya steg för att bryta sig ut.

– Så här nära en riktig konflikt har det inte varit sedan kriget på 90-talet, varnade utrikesminister Ann Linde (S) i mitten av december.

Fakta: Val i Europa 2022

TT
Här är några av de val som hålls runt om i Europa under 2022:
30 januari: Parlamentsval i Portugal.
3 april: President- och parlamentsval i Serbien.
10 och 24 april: Presidentval i Frankrike.
24 april: Parlamentsval i Slovenien.
April eller maj: Parlamentsval i Ungern.
Juni: Parlamentsval i Malta.
12 och 19 juni: Parlamentsval i Frankrike.
11 september: Riksdagsval i Sverige.
1 oktober: Parlamentsval i Lettland.
2 oktober: Parlamentsval i Bosnien-Hercegovina.

Fem ledare i Europa att hålla koll på 2022

Flera tunga val, knackiga relationer och frågan om hur Europa ska förhålla sig till Ryssland väntas dominera den europeiska politiken nästa år. Här är fem europeiska politiker att hålla kolla på.
Mario Draghi, Italien – premiärministern (född 1947) håller ihop en skakig och egentligen djupt oenig koalition, men hyllas som en garant för ett mer stabilt Italien. Kan ha få landet att lyfta? Och vad händer om han i stället tar över den ceremoniella rollen som president?
.
Liz Truss, Storbritannien – utrikesministern (född 1975) är nu också ansvarig för den gnisslande relationen till EU, med komplicerade förhandlingar kring Nordirland. Samtidigt nämns hon allt oftare som tänkbar efterträdare till Boris Johnson. Kanske redan under 2022?
.
Vladimir Putin, Ryssland – president (född 1952) och politiskt helt dominerande i ett land som blivit allt mer hårdfört både på hemmaplan och i utrikespolitiken. Är han redo att attackera Ukraina ytterligare genom en storinvasion eller han bara ute efter eftergifter från väst?
.
Marine Le Pen, Frankrike – presidentkandidat (född 1968) igen, som nu plötsligt inte längre står längst ut till höger inför vårens val. Men gynnas hon kanske av att framstå som mer normal? Och vad skulle ett val av den ryssvänliga Le Pen innebära för EU och Nato?
.
Milorad Dodik, Bosnien-Hercegovina – den bosnienserbiske ledamoten av landets tredelade presidentråd (född 1959) har en nyckelroll i frågan om landet kan hålla ihop. Ska 1990-talets jugoslaviska mardröm upprepas på nytt?
Wiktor Nummelin/TT