Heroin och psilocybin är båda narkotikaklassade substanser, men medan den förra är beroendeframkallande kan den senare bota beroenden.
Alkohol och LSD är båda sinnesförändrande substanser, men medan alkohol är fullt lagligt är LSD förbjudet att ens nyttja medicinskt och i forskning. Alkohol är dessutom såväl beroendeskapande som skadligt för kroppens alla organ, till skillnad från LSD.
Var i förbuden och bruken finns logiken?
Den irrationella rangordningen av psykoaktiva substanser har historiska rötter. Fram till 1970-talet studerades psykedelika intensivt, vilket abrupt upphörde när USA:s War on drugs initierades. Det innebar bland annat ett totalförbud av psykedelika, även i forskning. En slags häxjakt inleddes på akademiker och dåvarande president Richard Nixon utlyste Harvardpsykologen Timothy Leary (känd för sina intressen i LSD och psilocybin) till ”Amerikas farligaste man.” Vidare spreds fake news om att LSD ger kronisk psykos och att magiska svampar orsakar schizofreni.
Nu vet vi bättre. (Tilläggas kan att många ursprungskulturer länge vetat bättre och till fullo behärskat psykedelikan). Och i dag gör de magiska substanserna come back i psykiatrin som länge stått och stampat med psykofarmaka och neuroleptika vars biverkningar ofta överskrider fördelarna och statistiskt knappt överträffar placebo.
Sen 2000-talets början har studier (bland annat på LSD, DMT, MDMA, psilocybin, cannabis, meskalin och ibogain) gett lovande resultat inom många områden och för första gången sedan 1970-talet närmar vi oss ett genombrott för vår grundläggande förståelse av det mänskliga psyket, medvetandet, självet och dess relation till omvärlden, som hjärnforskaren Robin Lester Carhart-Harris har formulerat det.
Exemplen är många och slående. Vid Center for psychedelic and consciousness research på John Hopkins universitetssjukhus har psykedelika visats behandla allt från beroenden, depressioner, PTSD, ångest och anorexia till kognitiv svikt och neurologisk borrelia. Och på Karolinska institutet studeras för närvarande hur psilocybin, ämnet i magiska svampar, motverkar depression. Det är ett steg i rätt riktning, nästa borde vara att i Sverige även godkänna psykedelika i beroendestudier. Risken finns att det kan dröja, i ett land där enskilda politikers faktaresistens cementerats i narkotikapolitikens innersta väsen.
Sveriges drogrelaterade dödlighet är bland den högsta i Europa och det är inte trots, utan på grund av lagar lika ovetenskapliga som Nixons krig mot knarket för ett halvt sekel sedan. Med nolltolerans som ledord garanteras här beroendesjuka en osäker och skamfylld tillvaro där få, i bästa fall, erbjuds behandling som lämnar mycket att önska. I beroendevården praktiseras inga ”evidensbaserade” metoder, men desto mer styrs den av tro, hopp och pseudovetenskap.
Det måste förändras. Beslutsfattare och behandlare bör se kunskapsläget an: Psykedelika tänder ljus i mörkret för beroendevården och Sverige borde ta täten i forskning och behandlande praktik, även om det aldrig kan väga upp den dödliga politik som sedan 1970-talet skördat tusentals liv.
Den 20 juni är det World psychedelics day. Då kommer bland annat grundaren av propsykedeliska stiftelsen Beckley foundation Amanda Feilding delta i en paneldiskussion om den psykedeliska renässansen. Feilding har trippat sen 1960-talet och vigt sitt liv åt att studera LSD:s inverkan på kognitionen och det hon kallar ”kognitiv frihet.” Färska studier har bekräftat hennes tes om ett LSD-inducerat hyperplastiskt tillstånd (pivotal mental state) som öppnar upp för snabb djupinlärning och möjliggör långsiktig psykologisk förändring.
Det är alltså inte utan belägg som fältets eldsjälar och forskare ser psykedelika som ett potentiellt verktyg för att hantera världens ökande psykiska ohälsa, med destruktiva beroenden i spetsen.
Och de makthavare som nu fortsätter utforma den svenska narkotikapolitiken och beroendevården i konflikt med vetenskapen borde, i kunskapens namn, erbjudas en tripp syra för att komma på bättre tankar. Det vore ju synd om Sverige missade chansen att göra upp med vidskepligheterna och underlät bidra till forskning och förändring som kan rädda liv.
Vinsten från statens försäljning av alkohol kan förslagsvis finansiera den terapeutiska trippen.
Den psykedeliska substansen ibogain kan möjligen bota beroenden av alkohol, opiater, nikotin och amfetamin med flera centralstimulerande droger.
Beroenden är svensk sjukvårds minst prioriterade område och psykiatrin är i regel stängd för de sjuka, med undantag för avgiftning på bensodiazepiner och akut psykosbehandling.
