I fredags kom Europeiska rådet och EU-parlamentet preliminärt överens om hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska se ut de närmsta åren. Men någon riktig överenskommelse är det inte enligt WWF, som menar att parlamentet gett vika på de punkter som skulle kunna gjort planen mer grön och rättvis.
– Vi är väldigt nöjda med de framsteg som gjorts under de senaste två dagarna och vi tror att vi kommer att kunna nå en överenskommelse. Förslagen måste emellertid godkännas av medlemsländerna, och det är först då som vi vet säkert om vi har en överenskommelse, säger Portugals jordbruksminister Maria do Céu Antunes om den preliminära överenskommelsen i ett uttalande.
Förslaget kommer att gås igenom då jordbruksministrarna har möte under måndag och tisdag i nästa vecka. Men redan nu menar miljöorganisationer att överenskommelsen inte är mycket bättre än det vida kritiserade förslag som EU-kommissionen lade fram i oktober förra året.
"Bibehåller status quo"
– Detta kan inte kallas ett gemensamt beslut: parlamentet har förlorat i stort sett alla ändringsförslag som kunde ha gjort den framtida CAP:en (gemensamma jordbrukspolitiken) något grönare och rättvisare, medan rådet har lyckats få fram de flesta av sina ståndpunkter, säger Jabier Ruiz, Senior Policy Officer för jordbruksfrågor vid WWF:s avdelning för europeisk policy, i ett uttalande.
Han fortsätter:
– Trots de vetenskapliga varningarna om det industriella jordbrukets inverkan på klimatförändringarna och naturförlusterna, bibehåller denna CAP-reform status quo och misslyckas med att orientera och stödja EU-jordbrukare i övergången till ett klimat- och naturvänligt jordbruk. Europas miljö och jordbrukare kommer att betala priset för lagstiftarnas misslyckande att röra oss från vårt destruktiva livsmedels- och jordbrukssystem.
Det som parterna nu kommit överens om är bland annat att medlemsländerna under åren 2023-2024 måste betala ut 20 procent av stöden till jordbrukare genom särskilda miljöprogram, så kallade eco-schemes. Den andelen kommer att höjas till 25 procent för åren 2025-2027, men är ändå mindre än de 30 procent som EU-parlamentet ursprungligen har förespråkat.
Luddiga begrepp
Vad detta i praktiken kommer innebära är lite luddigt, menade vissa EU-parlamentariker.
– Hittills vet vi inte exakt hur dessa eco-schemes kommer att bli eftersom de inte har definierats”, sade gröna parlamentarikern Martin Häusling till Euractiv och tillade att eftersom de är beroende av medlemsländerna för sitt genomförande kommer de att bli mycket svaga.
Varje land måste också lämna in en plan till EU-kommissionen för hur de ska spendera sin del av jordbruksbudgeten, som sammanlagt uppgår till hela 387 miljarder euro. Kommissionen kommer att kunna utvärdera dessa, men möjligheterna att agera och utfärda sanktioner om gemensamma mål inte uppnås är begränsade, menar WWF, som kritiserar att rådet lagt in ett tilläggsförslag, som förhindrar att EU:s gröna giv används för att bedöma de nationella strategiska planerna.
Flera av målen i det nya utkastet matchar inte heller de mål som finns i andra EU-strategier, menar WWF. Till exempel sätter strategin för biologisk mångfald upp målet om att tio procent av unionens jordbruksgårdar ska omvandlas till naturliga livsmiljöer som häckar och dammar. Men i CAP har man enats om enbart tre procent, och då inkluderas inte småskaliga jordbruk eller annan mark än åkermark.
Urvattnade krav riskerar leda till missade mål
Ett annat stort problem som WWF ser är att problemet med jorderosion, som varje år kostar europeiska jordbrukare 1,25 miljarder euro, inte verkar tas på allvar i den nya planen.
”Genom att minska kraven på rotation av grödor, vilket är avgörande för att hantera skadedjur med låg användning av jordbrukskemikalier, har de gjort det nästan omöjligt att uppnå målet att halvera användningen av bekämpningsmedel till 2030, som anges i EU:s Från jord till bord-strategi”, skriver WWF i sitt uttalande.
Eu-länderna kommer att behöva ge minst 10 procent av stöden till småbrukare, detta för att motverka det som många länge kritiserat: att majoriteten av jordbruksstödet går till stora landägare och jordbruksföretag. Om detta har Syre tidigare skrivit om här.
Nytt för överenskommelsen är också en social dimension, något som parlamentet verkat för.
– CAP:s nya sociala dimension kan ge verkliga fördelar för arbetare från första dagen, sade italienska socialdemokratiska parlamentsledamoten Paolo De Castro till Euractiv och tillade att äntligen kommer bönder som tar hand om sina anställda och följer arbetsnormerna inte längre att missgynnas.
Läs mer:
Tusentals kräver stopp för ”klimatskadligt jordbruksstöd”
