Radar · Inrikes

Historiskt åtal väckt i Sverige om massmord i Iran

Stockholms tingsrätt.

En 60-årig man åtalas vid Stockholms tingsrätt för grovt folkrättsbrott och flera mord vid massavrättningar i Iran 1988. Mannen, som suttit häktad i snart två år, misstänks ha haft en viktig roll i skeendet då tusentals politiska fångar avrättades.

– Det här åtalet är så otroligt viktigt för oss: alla mammor, pappor, familjer och andra anhöriga till personer som fallit offer för den iranska regimen, säger Iraj Mesdaghi som är en av många målsägare.

Mannen, som är iransk medborgare, greps på Arlanda flygplats i november 2019 när han skulle besöka Sverige. Sedan dess har en omfattande utredning pågått medan han suttit häktad, vilket lett till att sammanlagt drygt 70 personer från hela världen lokaliserats som antingen målsägande eller vittnen.

Hundratals avrättningar

Det var i slutet av sommaren 1988 som otaliga män och kvinnor, enligt uppgifter från människorättsorganisationen Amnesty International, forslades med gaffeltruckar för att hängas i lyftkranar och lyktstolpar eller arkebuseras i fängelset Gohardasht i Iran.

– Det är svårt att veta hur många som avrättades i hela Iran under den här perioden. Man uppskattar det till ungefär 5 000 personer, men Iran har aldrig gått ut med någon siffra. Den här mannen misstänks för delaktighet i hundratals av dessa avrättningar, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.

Nyckelvittnet Iraj Mesdaghi har samlat bevis mot 60-åringen sm åtalas i dag
Nyckelvittnet Iraj Mesdaghi har samlat bevis mot 60-åringen sm åtalas i dag. Arkivbild. Foto: Ola Westerberg/TT

En av de målsägande, Iraj Mesdaghi, är även är ett av åklagarens huvudvittnen. Han har under ett kvarts sekel arbetat med att dokumentera brotten som han bevittnade 1988, då han själv satt som politisk fånge i Iran.

– Du vet, det här hände i mitt hemland. Där har vi inte haft möjlighet att kunna jobba för att rättvisa ska skipas. Nu har Sverige, mitt nya hemland, åtalat honom. Jag är så stolt och glad över att vara svensk i dag, säger Iraj Mesdaghi.

Tortyr och omänsklig behandling

De flesta fångarna hade koppling till den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin under en period då Irans regim utfärdat en så kallad fatwa – en order om att alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med Mujahedin skulle avrättas. Därefter inleddes massavrättningarna.

I dessa avrättningar misstänks den nu åtalade 60-åringen, som var jurist kopplad till de fängelser där fångarna satt innan de avrättades, ha varit delaktig genom att välja ut vilka fångar som skulle ställas inför en domstolsliknande kommission, som bland många iranier kommit att kallas ”dödskommissionen”.

Den åtalade mannen misstänks ha berövat ett stort antal fångar livet och utsatt ännu fler för ett svårt lidande, som åklagarna jämställer med tortyr och omänsklig behandling.

Historiskt stort mål

Rättegången inleds den 10 augusti och beräknas pågå till och med april 2022. Förhandlingen väntas bli ett av de största internationella brottmålen hittills i Sverige.

”På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, säger Kristina Lindhoff Carleson i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

"Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen", säger åklagare Kristina Lindhoff Carleson som nu åtalar mannen vid Stockholms tingsrätt
"Folkrättsbrott, eller krigsbrott som det också kallas, är ett av de allra grövsta brotten, både sett internationellt och i den svenska lagstiftningen", säger åklagare Kristina Lindhoff Carleson som nu åtalar mannen vid Stockholms tingsrätt. Arkivbild. Foto: Andreas Hillergren/TT

Målsägarbiträdet Göran Hjalmarsson är en av Sveriges mest erfarna jurister gällande internationella brott. Han har arbetat med krigsförbrytelser kopplade till folkmordet i Rwanda och handlagt brott begångna i Kosovo under slutet av 1990-talet.

– Men det här är det absolut största målet av sitt slag i Sverige, säger han till TT.

Sammanlagt 49 personer står som målsägare, Hjalmarsson företräder elva av dem. Det rör sig dels om personer som själva satt fängslade men överlevde 1988.

– Du kan bara tänka dig dödsångesten de kände när deras kamrater blev avrättade, säger Hjalmarsson.

Andra målsägare är anhöriga till personer som avrättades.

Hundratals förhör

Sammanlagt 110 avlidna har namngivits som offer i åtalet. Det är vad den svenska rättsapparaten kunnat lagföra. I verkligheten befaras det röra sig om tusentals avrättningar av människor, varav hundratals med koppling till den åtalade mannen.

– Alla målsägande är mujahedin-anhängare, det är själva grunden till det grova folkrättsbrottet. Fastän andra vittnen varit med om liknande fruktansvärda saker som de målsägande så är vad de utsattes för preskriberat. Därför kan de bara räknas som vittnen, säger Hjalmarsson.

Göran Hjalmarsson är målsägarbiträde
Göran Hjalmarsson är målsägarbiträde. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Personerna som avrättades har aldrig kunnat kopplas till själva konflikten – de satt fängslade under den väpnade kampen. Deras dödsdomar berodde enbart på en koppling till den organisation Iran var i strid med.

– Det vilar på en fullständigt omänsklig behandling, säger Hjalmarsson.

60-åringen själv förnekar anklagelserna.

– Vår klient nekar till samtliga påståenden om inblandning i de påstådda avrättningarna 1988, säger Thomas Söderqvist, en av mannens försvarare.

Fakta: Historiskt stort mål

Rättegången mot den 60-årige man som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988 väntas bli en av de största av sitt slag i Sverige.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Under nästan 100 rättegångsdagar från den 10 augusti fram till mitten av april ska 49 målsägande och ytterligare dussintals vittnen höras.

Sammanlagt drygt 70 personer från olika delar av Europa, Nordamerika och Australien har kallats för att berätta om sina erfarenheter i samband med massavrättningarna.

De flesta som vittnar utsattes för liknande behandling, som åklagarna jämställer med tortyr, som målsägarna. Men eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets Mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets Mujahedin som vittnen och inte målsägande trots snarlika upplevelser.

I vart fall görs gällande att den åtalade är att betrakta som medhjälpare då han främjat det uppsåtliga dödandet samt tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.

Den åtalade nekar till brott.

Källa: Åklagarmyndigheten

Radar · Miljö

Ilska mot urvattnat klimatförslag: Oacceptabelt

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra kritiserar utkastet på bordet.

En omstridd formulering om att fasa ut fossila bränslen har inte överlevt de svåra förhandlingarna på COP28 i Dubai, enligt ett nytt utkast till klimatavtal. – Det finns delar som vi inte kan acceptera, säger EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

Framtiden för olja, kol och naturgas står i fokus på FN:s klimatmöte COP28. Trycket har varit hårt på världens länder att för första gången enas om en utfasning av alla klimatskadliga fossila bränslen.

Men ländernas olika röda linjer ställer till det för möjligheterna att skriva historia. Oljeproducenten Saudiarabien pekas ut som det land som främst sätter käppar i hjulet, men det finns flera andra som också håller emot.

– Länder argumenterar benhårt för att vi inte ska ha någon utfasning, säger Dan Jørgensen, Danmarks minister med ansvar för global klimatpolitik, till TT.

Ett nytt utkast till överenskommelse publicerades sent på måndagseftermiddagen i Dubai. I det står att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050.

Kan inte acceptera

Det finns dock inte längre någon formulering om att fossila bränslen ska fasas ut kvar i texten.

– Det är en besvikelse, anser EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

Det finns några bra saker, men på det stora hela är det otillräckligt, säger han till TT och andra medier i Dubai.

– Vetenskapen är kristallklar över vad som måste göras: högst på listan står att fasa ut fossila bränslen. Nu måste vi fortsätta diskussionerna, den här texten innehåller delar som vi helt enkelt inte kan acceptera.

Harjeet Singh från paraplyorganisationen Climate action network international beskriver utkastet som en rejäl försämring jämfört med tidigare versioner.

”Det är en tydlig indikation på fossilindustrins lobbykraft”, skriver han.

Teresa Anderson från organisationen Actionaid instämmer.

”I stället för att ta oss närmare en fossilfri framtid tar det här utkastet ett gigantiskt kliv bakåt”, skriver hon.

Konsensus krävs

Klimatmötets beslut måste tas med konsensus bland närmare 200 länder. Det gäller alltså för fossiljättar, rika utsläppsbovar och sårbara utvecklingsländer att hitta gemensam grund för planetens bästa. Det brukar innebära beslut som bara blir så starka som de minst ambitiösa länderna kan acceptera.

– Det är frustrerande att det är så många länder som vill göra det här (fasa ut fossila bränslen) och några få som obstruerar och låser förhandlingarna. Vi kommer att behöva förhandla hårt och kompromissa för att ta oss i mål, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Nu ska representanter för världens länder säga sitt om utkastet. Förhoppningen från ordförandeskapet är att man ska kunna avsluta mötet på tisdag, men många bedömare anser att det är alldeles för optimistiskt.

Global översyn

Länderna har fortfarande mycket arbete kvar att göra, understryker ordförande Sultan al-Jaber.

– Ni vet att jag vill se den högsta ambitionen på alla delar, inklusive formuleringar om fossila bränslen, säger han till delegaterna.

’Det går toppen’, sade klimatmötets ordförande Sultan al-Jaber till TT tidigare under måndagen. Foto: Henrik Montgomery/TT

I fokus för årets klimatmöte står den globala översynen, som beskrivs som en hälsokontroll av hur Parisavtalet mår.

Att ländernas klimatarbete är otillräckligt och inte på långa vägar räcker till för att bromsa den snabba klimatförändringen är ingen nyhet. COP28 är tänkt att resultera i att länderna enas om hur de ska höja sina ambitioner. Sedan har de fram till klimatmötet 2025 på sig att uppdatera sina klimatlöften.

– Nu är tiden inne för maximal ambition och maximal flexibilitet, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

FN:s generalsekreterare António Guterres är tillbaka på COP28. Foto: Henrik Montgomery/TT

Fakta: FN:s klimatkonferens

FN:s klimattoppmöten, COP, hålls på olika platser varje år. COP står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.

COP28 i hålls i Dubai i Förenade arabemiraten, 30 november till 12 december.

I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

I samband med COP28 avslutas den första globala översynen (”global stocktake”) av hur ländernas insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets mål. Det är en avstämning kring hur det går i kampen mot klimatförändringarna och visar att de globala utsläppen inte ligger i linje med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. Tvärtom fortsätter utsläppen att öka och fönstret för att lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader stängs snabbt.
TT
Radar · Miljö

Klimataktivister i samtal med FHM: ”De duckade”

Klimatprotest utanför Folkhälsomyndigheten tidigare i år.

Folkhälsomyndigheten, FHM, bör tydligare kommunicera kopplingen mellan klimatkrisen och vår hälsa och ta itu med en omvittnad tystnadskultur. Det budskapet gav två aktivister från Extinction rebellion när de fick en pratsund med två avdelningschefer på myndigheten.– ”Vi tar med oss era synpunkter”, sa de, säger Björn Paxling, klimataktivist och psykolog som deltog i mötet.

Den 3 december lägger Världshälsoorganisationen WHO ut en video på X med hälsoarbetare som under COP28 i Dubai beskriver hur klimatkrisen påverkar vår hälsa. Till videon skriver organisationen ”klimatförändringarna äventyrar vår hälsa och vårt välstånd”. Men det är långt ifrån ett enskilt inlägg – organisationen har i en rapport definierat klimatkrisen som det största hotet mot vår hälsa. Men från FHM som är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa, har det varit desto tystare om kopplingen mellan hur vi destabiliserar klimatet och vår hälsa, enligt Björn Paxling, psykolog och aktiv inom Extinction rebellion.

– De har inte i någon kanal skrivit ett ord om att klimatkrisen är ett allvarligt hot mot vår hälsa på det sätt som Världshälsoorganisationen har gjort mer än fem gånger på sociala medier bara i höst, säger han.

Under en längre tid har Extinction rebellion bedrivit en kampanj mot FHM för att få dem att bli tydligare i sin kommunikation.

– Vi skulle vilja att de till en början kallar till en presskonferens, på det sätt som vi såg att de gjorde under pandemin. Att de håller befolkningen informerad om vad forskningen visar, hur pass mycket klimatkrisen inverkar på liv och hälsa redan idag, säger Björn Paxling.

Syre: Vad skulle det göra för skillnad tror ni?

– De skulle ju kunna fungera som en form av ledstjärna för befolkningen, beslutsfattare och andra myndigheter. Att man ser att det är en expertmyndighet som vågar kommunicera vad forskningen visar.

SMHI är nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel. Räcker inte det?

– SMHI gör ju ett helt hyggligt arbete med att informera om vad man klimatmässigt och meteorologiskt kan observera idag. Men det är inte SMHI:s uppgift att informera om hälsodimensionerna av klimatkrisen. Det hade vi velat se att vår expertmyndighet på området faktiskt talade om.

Trots flera påhälsningar har någon dialog inte skett med myndigheten – fram till idag, då chefer från myndigheten för första gången bjöd in till ett samtal. Det i samband med en aktion utanför myndigheten. Men även om de lyssnade, misstror Björn Paxling som var en av två aktivister som deltog i mötet, att det kommer att leda till någon förändring.

– Vi upplever att de på ett ganska skickligt politikermässigt sätt duckade frågan.

Lyfte anklagelse om tystnadskultur

I en artikel i DN i höstas vittnade flera anställda om att de tystats av ledningen, efter att de önskat att Folkhälsomyndigheten skulle tala mer om klimatkrisens hälsoeffekter. Men att det skulle varit ett sätt att tysta medarbetarna tillbakavisades av myndigheten. I tidningen bemöter Johan Kaarme, chef för avdelningen för smittskydd och hälsoskydd, också kritiken om att myndigheten inte tar klimatkrisen på allvar med att ”Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa.”

Björn Paxling passade under dagens möte på att fråga om den omvittnade tystnadskulturen på myndigheten blivit utredd.

– Då svarade de först att de har en pågående och livskraftig dialog så det var inget problem. Jag blev lite förvirrad för om det råder en tystnadskultur så är det ju svårt att ha en livskraftig dialog. Hur kan de veta det om de inte utrett de här allvarliga anklagelserna?

Radar · Utrikes

Polens regering förlorade förtroendeomröstning

Polens nuvarande regering med premiärminister Mateusz Morawiecki och partiet Lag och rättvisa har förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet och förlorar därmed i praktiken makten.

Omröstningen innebär att det nuvarande oppositionsblocket med Donald Tusk i spetsen får möjlighet att försöka bilda regering.