Miljöpartiet vill att Sverige ska skärpa målet för att få ner nettoutsläppen till noll redan 2035, tio år tidigare än det nuvarande målet. ”Det stora problemet är att vi inte får med oss riksdagen”, säger språkröret Märta Stenevi.
Uppdaterad | Märta Stenevi, jämställdhets- och bostadsminister, och språkrörskollegan Per Bolund, miljö- och klimatminister, höll i dag sommartal i stadsdelen Spånga-Tensta i Stockholm.
Båda tog inte särskilt oväntat upp de extremväder som nyligen drabbat Kanada, Tyskland och Gävle. Översvämningarna som skedde i Sverige i förra veckan kan motverkas genom att investera i skyddsvallar, stabilisera slänter och sluttande markområden samt rusta upp pumpstationer, sade Per Bolund.
Staten måste därför enligt Miljöpartiet höja satsningarna för att hjälpa kommunerna i deras arbete med att klimatanpassa sina samhällen.
Tidigare stopp för bensin
Men främst måste klimatutsläppen ned och språkrörens besked var krav på ett stoppdatum för bilar som drivs med bensin eller diesel. En utredning har föreslagit år 2030 men MP vill att det går snabbare än så. Dessutom vill man sätta ett tidigare stoppdatum för när den sista droppen fossilbränsle får säljas i Sverige. I nuläget är förslaget år 2040.
Därutöver vill MP att Sveriges klimatmål ska skärpas, från att innebära netto nollutsläpp 2045 till tio år tidigare, 2035.
– Vi har inte längre utrymme att vänta till 2045. Problemet med klimatutsläppen är att de ackumuleras, så för varje år som går har vi mindre tid på oss, säger Märta Stenevi.
MP vill också ha en klimatbudget som visar exempelvis hur mycket koldioxid Sverige har kvar att släppa ut per år.
– Om vi ska uppnå vår del av Parisavtalet så behöver vår mängd ransoneras för att vi ska kunna mäta om vi klarar vårt åtagande. Så att skärpa den uppföljningen och göra det mycket tydligare vad vi uppnår, tror vi blir ett nödvändigt steg på vägen.
Kritiserar Moderaterna
Stenevi och Bolund gick hårt åt Moderaternas klimatpolitik i talet, partiet nämndes inte mindre än åtta gånger. Bland annat anklagar man M för att ha hållit ”kolkraften under armarna”.
– Det stora problemet med de klimatmål vi har i dag är att vi inte får med oss riksdagen på den politik som behöver föras för att sänka utsläppen, säger Märta Stenevi.
I torsdags presenterade regeringskollegan och finansminister Magdalena Andersson (S) ramverket för regeringens kommande budget – med ett reformutrymme på 74 miljarder kronor.
MP:s ekonomiskpolitiska talesperson Karolina Skog har tidigare krävt att Sverige lånar miljarder till gröna investeringar för att gå ihop om budgeten med Socialdemokraterna.
– Vi håller på med budgetarbetet och när det är klart kommer vi att ge besked om alla de satsningar som finns där. Den slutsats som vi har dragit av IPCC:s rapport är att vi måste jobba med två vägar, minska utsläppen och ägna oss åt att anpassa vårt samhälle efter de klimatförändringar som redan är här, säger Per Bolund.
