Energi · I blickfånget

Ragnhild Larsson: ”Det finns ingen återvändo när man väl har blivit klimataktivist”

När Extinction rebellion startade upp i Sverige ville Ragnhild Larsson vara med.

Det var när Ragnhild Larsson ställde sig själv frågan vad hon skulle göra med resten av sitt liv som hon insåg att det var klimatet som var viktigare än allt annat. Hösten 2015 startade hon den uppskattade Klimatpodden och tre år senare blev hon klimataktivist i Extinction rebellion.

Ragnhild Larsson har arbetat som frilansjournalist större delen av sitt yrkesliv. Just nu håller hon på att avveckla en deltidstjänst som kommunikatör på Göteborgs universitet. Planen är att kunna aktivista och köra Klimatpodden på heltid. Barnen är vuxna och omkostnaderna låga vilket gör att hon har möjlighet ägna klimatet all sin tid och energi.

– De allra flesta förstått att vi har en klimatkris. Men det verkar som att alldeles för få har förstått hur otroligt allvarligt läget är. Annars hade vi varit tusentals protesterande människor på gatorna. Om något ska hända måste vi själva agera och inte bara vänta på politikerna, för de kommer inte att göra något om de inte känner ett massivt tryck underifrån, säger Ragnhild Larsson.

Miljöengagemanget har alltid funnits där, men kunskaperna och intresset har vuxit i takt med att podden har utvecklats. När hon började med den 2015 upplevde hon att klimatfrågan inte alls fick den uppmärksamhet den förtjänade som vår tids stora ödesfråga, varken av politikerna eller av medierna.

– Jag ville göra något som är meningsfullt och viktigt på riktigt.

Komplicerad fråga

Med Klimatpodden kan hon bjuda in de gäster hon själv är intresserad av och föra ett samtal som inte är beroende av snabba klatschiga svar, på det sätt som det ofta blir på tv och i radio, berättar hon. Ragnhild Larsson beskriver det som möten med engagerade människor, där hon lika mycket som lyssnarna, får ta del av intervjupersonernas erfarenheter och kunskaper. En fråga som brukar komma upp är vad som driver gästerna att engagera sig i klimatet.

– Klimatförändringarna är en komplicerad fråga, då fungerar en podd bättre där samtalet får ta mer tid  än det finns utrymme för i de vanliga mallade medieformaten. En forskare blir ofta reducerad till sina resultat. Men det är uppenbart att enbart fakta inte räcker. Jag vill veta mer om människan bakom resultaten och ha tid för de riktigt långa samtalen, säger Ragnhild Larsson.

Hon tror att folk har svårt att bli berörda och ta till sig fakta som den presenteras idag. Det behövs berättelser som berör. Ett exempel var när hon intervjuade en forskare som hade upplevt de fruktansvärda bränderna i Kalifornien. När man får höra ett ögonvittne berätta blir klimatförändringarna konkreta och begripliga.

– Vår hjärna är konstruerad för att ta till sig berättelser. Jag tror att det är något som man delvis har missat inom forskningsvärlden och att det kan vara en förklaring till  att forskarnas resultat inte fått större påverkan. Vi behöver berättelser både om vad klimatkrisen innebär konkret och hur ett omställt samhälle kan se ut.

– Ett diagram eller en graf förmedlar inte så mycket känslor, säger Ragnhild Larsson och skrattar.

Ragnhild Larsson försöker komma ut med ett nytt avsnitt varannan vecka och har haft en rad välkända namn som gäster, bland andra Pär Holmgren, Heidi Andersson och Isabella Lövin
Ragnhild Larsson försöker komma ut med ett nytt avsnitt varannan vecka och har haft en rad välkända namn som gäster, bland andra Pär Holmgren, Heidi Andersson och Isabella Lövin. Klimatpodden har också prisats. Foto: Privat

Över åttio avsnitt

Det har hunnit att bli över åttio avsnitt med podden, som har haft gäster som Isabella Lövin, Pär Holmgren, Stefan Sundström och Johan Ehrenberg. En person som påverkade henne mycket är klimatforskaren Kevin Andersson som var gästprofessor i Uppsala under några år. När han reste mellan sin hemstad Manchester och Uppsala valde han alltid att ta tåget.

– Han förklarade det som att med den kunskap han hade var det inte längre möjligt att flyga. Det blev en ögonöppnare för mig och jag slutade också att flyga och det är faktiskt Kevin som fick mig att bli klimataktivist, säger Ragnhild Larsson.

Bok gav intryck

En annan intervjuperson som hon har tagit intryck av är Kimberly Nicholas, som har skrivit boken Under the sky we make: How to be human in a warming world. Boken beskriver de enorma utmaningar vi står inför men också hur vi påverkas känslomässigt av klimatkrisen och vad vi kan göra, berättar Ragnhild Larsson.

– Det var också väldigt intressant att tala med kemisten Maths Nilsson som har bevakat den alltmer polariserade klimatdebatten och har skrivit en bok som heter Spelet om klimatet – vem kan man lita på i klimatdebatten? Där beskriver han vilka starka krafter som ligger bakom klimatförnekandet. 
Just nu kommer Klimatpodden ut ungefär en gång i månaden, men utgivningstakten ska öka efter nyår. Podden är helt reklam- och sponsorfri, för att kunna vara så oberoende som möjligt. Istället ber hon sina lyssnare att donera via Swish.

– Jag har aldrig fått så mycket positiv respons för något annat jag gjort under mitt yrkesliv. Bara för någon vecka sedan berättade en kille att Klimatpodden lett att han engagerat sig i Extinction rebellion. Det gjorde mig väldigt glad. 
Ragnhild Larsson har också uppmärksammats och fått hederspriset Strandskatan för Klimatpodden och sitt arbete med miljö- och klimatfrågor av Naturskyddsföreningen i Bohuslän.

– Jag bjuder in forskare, aktivister, författare, journalister, entreprenörer och alla andra som engagerar sig i klimatkrisen på olika sätt. Det har blivit väldigt få politiker, med tanke på att jag tycker att de inte gör i närheten av vad som krävs, säger Ragnhild Larsson.

Inför det norska valet demonstrerade Ragnhild Larsson och Extinction rebellion mot landets utvinning av fossila drivmedel
Inför det norska valet demonstrerade Ragnhild Larsson och Extinction rebellion mot landets utvinning av fossila drivmedel. Här en aktion i Oslo. Foto: Extinction rebellion

Demonstrerade i Norge

Hon berättar att alla intervjuer med klimatforskare och andra experter har påverkat henne på djupet och att hon bestämde sig att bli klimataktivist. I november 2018 var hon med på det allra första mötet med Extinction rebellion i Göteborg. Nyligen deltog hon i en  massaktion i Oslo för att protestera mot den norska oljeutvinningen. Hon tycker att det blev tydligt hur civila olydnadsaktioner faktiskt kan fungera för att sätta vissa frågor på dagordningen. Nu ska Ragnhild och 128 andra klimataktivister ställas till svars för sina protester och riskerar böter på drygt 2 miljoner kronor.

– Vi fick ett fantastiskt bra genomslag i norska medier och frågan om den norska oljeutviningen hamnade högt upp på agendan inför det norska valet, säger Ragnhild Larsson.

Som 61 år fyllda var det kanske inte självklart att hon skulle välja en organisation som Extinction rebellion, som mer förknippas Greta Thunberg-
generationen. Men den bilden tycker Ragnhild Larsson inte stämmer med de personer hon möter på aktionerna.

– Jag har aldrig varit i något annat sammanhang med så spridda åldrar och bakgrunder. Vi är helt vanliga människor som har insett klimatkrisens förödande omfattning och att vi måste gå ihop om vi ska åstadkomma någon förändring.

Motgift mot ensamhet

Hon berättar att aktivismen är hennes motgift mot att känna sig ensam i klimatfrågan. Det är lätt att bli deprimerad och känna att det är kört när den globala uppvärmningen bara fortsätter att stiga, trots alla vackra ord från politikerna. En effekt av Klimatpodden och den kunskap och inspiration hon fick från sina intervjupersoner var att hon själv kände sig tvungen att agera.

– Det finns en kraft i att göra saker tillsammans. Klimatfrågan går inte att lösa på ett individuellt plan. Hur mycket jag än sopsorterar och cyklar till jobbet, eller går i vanliga demonstrationståg så kommer inte det att förändra något i grunden.

Hon menar att för henne finns det ingen återvändo, även om det inte finns några garantier för att aktivismen kommer att lyckas hejda klimatkrisens värsta konsekvenser. Det är omöjligt att luta sig tillbaka  och fortsätta som om ingenting hänt.

Att de som engagerar sig i  Extinction rebellion ofta anklagas för att vara extremister tycker Ragnhild Larsson är märkligt, för henne är det mer extremt att inte göra något, säger hon.

– Dessutom träffar man så många fantastiska människor i klimatrörelsen. Vi svenskar är ett visserligen ett föreningsfolk, vi är vana att organisera oss, men samtidigt är vi väldigt individualistiska. Det här är något vi måste göra gemensamt. Vi måste inse att det inte bara räcker med att gå och rösta vart fjärde år. Den tiden är förbi, säger Ragnhild Larsson.

”Grader i helvetet”

Hon kan bli väldigt trött på människor som har gett upp och säger att det inte spelar någon roll vad vi gör eller att det är andra länder som Kina som är det verkliga problemet. Med det resonemanget behöver ingen någonsin göra något.

– Det finns ju grader i helvetet. Varje tiondels grad spelar roll och jag kommer att fortsätta göra vad jag kan så länge jag lever. Det ser jag som min medborgerliga plikt.

Fakta: Ragnhild Larsson

Aktuell med: Klimatpodden som har kommit ut med 80 avsnitt. Några av gästerna har varit Pär Holmgren, Heidi Andersson och Isabella Lövin.

Familj: Tre vuxna barn och sambo.

Bor: I Kungladugård, Göteborg.

Intressen: Umgås med människor och tillsammans försöka påverka för att göra världen till en bättre plats.

Önskegäst i podden: Greta Thunberg, påven och Patti Smith.