Radar · Politik

Oron när energipriserna stiger: Orbán kan sabba utsläppshandeln

Ungerns premiärminister Viktor Orbán skyller de stigande energipriserna på EU;s utsläppshandel.

Viktor Orbán skyller skenade energipriser på EU:s utsläppshandel. Nu växer oron för bakslag för unionens klimatarbete. ”Vi måste sätta hårt mot hårt”, säger EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C).

Debatten rasar runt om i Europa om de stigande priserna på el, gas, bensin och annan energi. När unionens stats- och regeringschefer diskuterade frågan på torsdagens EU-toppmöte var oenigheten mellan medlemsländerna stor om hur situationen ska hanteras. Polen och Ungern argumenterar liksom flera andra länder i östra Europa för att sänka klimatambitionerna för att hålla nere priserna på fossil energi. Den ungerska premiärministern Victor Orbán pekade särskilt ut EU:s system för utsläppshandel som ”boven” bakom prishöjningarna.

Diskussionen oroar Emma Wiesner, Centerpartiets EU-parlamentariker, inte minst mot bakgrund av de förhandlingar som nu pågår om utsläppshandeln både i parlamentet och mellan medlemsländerna.

– Vi ser hur populister använder energikrisen för att pusha för mindre ambitioner. Vi måste sätta hårt mot hårt, säger Emma Wiesner som är med och förhandlar om utsläppshandeln i parlamentet.

"Helt enkelt falskt"

EU-kommissionen har lagt ett förslag för utsläppshandeln som ska matcha ambitionen att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Bland annat ska antalet utsläppsrätter som finns ute för försäljning minska i snabbare takt framöver, enligt kommissionens förslag.

Emma Wiesner vänder sig starkt mot Victor Orbáns beskrivning av utsläppshandelns betydelse för priset.

– Det är helt enkelt falskt, säger hon.

Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet är inne på samma linje.

– Det är en hittepå-debatt i bemärkelsen att de ökade energipriserna inte beror på utsläppshandeln. Tvärtom handlar det om stigande marknadspriser på fossilgas som är ytterligare ett argument för att vi behöver ställa om. Men även fejkade argument kan ha framgång, vi behöver vara oerhört vaksamma på hur Orbán och andra använder de stigande energipriserna, säger hon.

Att priserna på utsläppsrätter stigit under senare tid är ett faktum. Det påverkar såväl gas– som elpriser, då runt 40 procent av elproduktionen inom EU fortfarande kommer från fossila bränslen. Men utsläppsrätterna står för en mindre del av energipriserna – runt en femtedel, enligt EU-kommissionens siffror. Till största del handlar prisökningen om stigande marknadspriser.

Ryssland anklagas

En förklaring till prisstegringen är ökad efterfrågan på energi till följd av den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Det sammanfaller med att Ryssland minskat sina leveranser på gas till EU, vilket av flera EU-ledare tolkats som ett sätt att utnyttja situationen för att pressa upp priset.

Malin Björk anser att debatten om energipriserna är en påminnelse om behovet av en rättvis omställning som tar hänsyn till människor med små marginaler. Av det skälet är hon tveksam till EU-kommissionens förslag att inkludera exempelvis uppvärmning av bostäder i handeln med utsläppsrätter.

– Vi ska vara noggranna med vilka klimatåtgärder vi använder. Det är de stora utsläpparna som måste betala mest. Lyckas vi inte med det får vi inte folk med oss och då misslyckas vi med hela omställningen. Det är en helt annan debatt än den Orbán driver som handlar om att sopa undan hela klimatpolitiken, säger Malin Björk.

På tisdagen står energipriserna återigen på dagordningen när EU-ländernas energiministrar möts för ett extrainsatt möte i Bryssel, men några mer genomgripande åtgärder för att hantera de stigande priserna är inte att vänta före nästa toppmöte i december. Beslut om utsläppshandeln behöver fattas nästa år för att kunna träda i kraft enligt planerna 2023.

Läs mer:

Handeln med koldioxid ska vässas – här är fyra stridsfrågor

Så kan vår törst på mer energi bli vårt fall: ”Man famlar i blindo”