– De har helt struntat i direktiven. Utredningen är ett 500 sidor långt försvar för varför det ska fortsätta vara som det är, säger John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Göteborgs universitet.

Han pratar om den statliga utredning om privata sjukvårdsförsäkringar som tidigare i oktober lämnades över till socialminister Lena Hallengren (S). Där föreslår utredaren Karin Lewin bland annat att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska granska effekterna av privata sjukvårdsförsäkringar.

Dessutom uppmanas regionerna att ta ett större ansvar för att kontrollera de vårdbolag som tar emot både patienter med privat försäkring och offentligt finansierade patienter. På så sätt ska man se till att vårdbolagen lever upp till principen om att ge vård efter behov och att försäkringspatienter inte slinker före i kön. Men några skarpa lagförslag kommer inte utredaren med, vilket John Lapidus menar var uppdraget.

– Utredaren var ombedd att föreslå regler, men skyfflar istället över problemet på framför allt regionerna, säger John Lapidus.

Eva Erlandsson på branschorganisationen Svensk försäkring, som satt med som expert i utredningen, håller inte med. Hon pekar på att utredningen enligt direktiven också skulle beskriva effekterna av privata sjukvårdsförsäkringar och att utredningen inte kunnat visa att försäkringspatienter slinker före i någon kö eller att principen om vård efter behov är hotad.

– Då finns det inte heller någon grund för att föreslå lagstiftning, säger Eva Erlandsson.

"Skulle inte ens behöva undersökas"

Att utredningen menar att det behövs mer kunskap för att kunna avgöra om försäkringspatienter får gå före har John Lapidus svårt att förstå. Snabbare tillgång till vård är en central del i marknadsföringen för såväl försäkringsbolag som för vårdföretag som tar emot försäkringspatienter.

– Det här är saker som är helt självklara, det skulle inte ens behöva undersökas, säger John Lapidus.

Men att väntetiderna generellt är betydligt kortare för den som har en privat sjukvårdsförsäkring betyder inte att de offentligt finansierade patienterna trängs undan och får vänta längre än de annars skulle ha gjort, menar Eva Erlandsson.

– Sjukvårdsförsäkringarna leder till en större efterfrågan på vård och då produceras mer vård. Vårdgivarna får mer betalat av försäkringsbolagen än av regionerna och kan arbeta fler timmar, säger hon.

Mycket kunskap finns också om de långsiktiga effekterna av privata vårdförsäkringar, anser John Lapidus. Han varnar för framväxten av ett parallellt sjukvårdssystem vid sidan av det offentliga, som kan te sig mycket bättre för den som har råd och möjlighet att ta del av det. I förlängningen minskar viljan att betala skatt, menar han.

– Vi vet att försäkringsmarknaden växer och att det på sikt leder till en annan välfärdsmodell, säger John Lapidus.

Svårt att få tag på personal

Utredningen konstaterar att privata försäkringar i dag står för mindre än en procent av kostnaden för den vård som utförs i Sverige. Men Mikael Sandlund på Läkaresällskapet pekar på att skillnaden är stora mellan olika typer av vård och olika delar av landet. När det gäller exempelvis planerad ortopedi i Stockholmsområdet är andelen försäkringspatienter så stor att de offentliga vårdgivarna framöver kan få svårt att få tag i tillräckligt många specialister, menar han.

– När så stor del av vården bedrivs av privata utförare som behandlar försäkringspatienter och fyller på med regionpatienter suger det upp en stor del av personalen, säger Mikael Sandlund.

Också han satt med som expert i utredningen och argumenterade där för att utredningens uppdrag var att föreslå ny lagstiftning. En möjlighet han ser är en stopplag som förbjuder regionerna att sluta avtal med vårdbolag som tar emot både försäkringspatienter och skattefinansierade patienter.

En annan modell skulle kunna hämtas från Kanada, menar han. Där är det förbjudet i de flesta provinser att sälja försäkringar som omfattar sådant som den offentliga vården erbjuder. Däremot kan man ha en privat försäkring som komplement, exempelvis för förebyggande insatser av en fysioterapeut eller liknande. Samtidigt har Mikael Sandlund förståelse för att det inte är en enkel sak att utforma ny lagstiftning på området.

– Det kanske inte ens är möjligt att reglera den här branschen utan oerhörda ingrepp i näringsfrihet, i vårdvalssystem, i Lagen om offentlig upphandling och i EU-rätt. Gud hjälpe mig så mycket man kommer in i. Men nu backar man för svårigheterna innan man rett ut var de finns, säger han.

Karin Lewin själv menar att hennes utredning inte ska ses som en slutpunkt. När man skaffat sig mer kunskap om effekterna av privata försäkringar kan också ny lagstiftning vara aktuell, anser hon.

– Det här är ett första steg utifrån vad man vet idag. Det kan följas av flera, säger Karin Lewin.

Samtidigt är hon medveten om den forskning som talar om en ”tipping point” då privata försäkringar står för så mycket av vården att det blir svårt att införa regleringar.

– Var den gränsen går är svårt att veta, men min bedömning är att de förslag vi lämnar är de mest lämpliga i dagsläget, säger Karin Lewin.

Utredningen är nu ute på remiss och sedan är det upp till regeringen att avgöra om hur en eventuell proposition till riksdagen kommer se ut.

Läs mer:

Mer kontroll – men inget stopp för privata sjukvårdsförsäkringar

Privat sjukförsäkring kan ha räddat cancersjuka Angelicas liv: ”Skyldig att berätta”