Den svenska coronastrategin har drabbat vissa grupper hårdare än andra, menar Nazem Tahvilzadeh, lektor i statsvetenskap och författare till en ny rapport i Delegationen mot segregations artikelserie om pandemin vid Malmö universitet.

– En nedstängning eller eventuellt hårdare restriktioner hade kunnat ge bättre möjligheter för olika yrkesgrupper att isolera sig. Inkomstskillnader ska inte avgöra tillgång till god hälsa, säger Nazem Tahvilzadeh, till Forskning.se

Nazem Tahvilzadeh påpekar att den svenska hälsan redan före pandemin var ojämlik och beroende av individers socioekonomiska position, yrke och utbildning – i ett Sverige där högutbildade lever längre än lågutbildade.

– Den allmänna bilden är att ojämlikheten beror på människors individuella val eller att du lever i vissa bostadsområden. De politiska åtgärderna mot segregation blir att lösa olika typer av isolerade brister i så kallade utsatta områden. Segregation ses därmed inte som ett samhällsproblem utan som ett förortsproblem, säger Nazem Tahvilzadeh, till Forskning.se