Skolluncherna i grundskolan kostar totalt över sju miljarder kronor. Men skillnaderna mellan kommunerna är avsevärda, visar en kartläggning av tidningen Läraren. Efterfrågan på specialkost har också ökat de senaste åren, något som tänjer på skolornas budget.
I Bergs kommun kostar en skollunch i genomsnitt 14700 kronor per elev och år, medan den i Partille bara kostar 3900 kronor. Genomsnittet ligger på 6500 kronor.
– Vi har legat lågt i flera år. Vi jobbar mycket med kostnaderna, bland annat genom att minska matsvinnet. Vi har också en lite annorlunda organisation än många andra, en renodlad kostorganisation. Det är möjligt att vi får lite synergieffekter av det, säger Jonas Olausson, avdelningschef för serviceavdelningen i Partille kommun, till Läraren.
Att små byskolor lagar sin egen mat skulle delvis kunna förklara de högre kostnaderna för kommuner som exempelvis Dorotea och Vilhelmina. En annan bidragande orsak generellt är de ökande kraven på specialkost från många elever och föräldrar.
Enligt Socialstyrelsens termbank är specialkost ”kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd”. Livsmedelsverket skriver också att för att ”motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter ska verksamheten erbjuda ett fullgott alternativ för elever som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund, till exempel religion, annan trosuppfattning eller funktionsnedsättning”.
Till exempel kan barn med diagnos på autismspektrumet ha särskilda behov när det gäller vad de kan äta. Att neuropsykiatriska diagnoser ökar, liksom allergier, kan vara en förklaring till det ökade behovet av specialkost. Men Bo Norrman, måltidschef i Västerås, säger till Läraren att föräldrar idag också ställer helt andra krav på individuella anpassningar för sina barn.
