Serbien ger flyktingar rätt – de har blivit utsatta för pushbacks, rapporterar nyhetsbyrån AP. Domen är en viktig seger för flyktingar och aktivister som under många år dokumenterat de olagliga deportationerna.

AP berättar om den då 17-år gamla Hamid Ahmadi, idag 21 år och bosatt i Tyskland, som en iskall natt i februari 2017 blev lämnad av serbisk polis mitt i en skog nära den bulgariska gränsen.

– Jag kommer inte glömma det så länge jag lever. Även efter en period av bra livskvalitet och stabilitet kan man inte glömma de hårda tiderna, säger Hamid Ahmadi till AP.

Hamis Ahmadi och den grupp på omkring två dussin andra afghaner som trängdes in i ett polisfordon hade inget annat val än att gå tillbaka till Bulgarien, det land de nyligen lämnat för Serbien. Den serbiska polisen genomförde en så kallad pushback den här februarinatten. Många sådana har förekommit de senaste åren – i Kroatien, Grekland, Serbien, Bosnien och Ungern, för att nämna några länder.

Skillnaden i det här fallet är att Serbiens högsta domstol har gett flyktingarna rätt, något som är mycket ovanligt och aldrig tidigare hänt i Serbien. Domen bekräftar att ett europeiskt land bryter mot internationell och europeisk lagstiftning genom att säga att gränspolisen olagligt deporterat flyktingarna och kränkt deras rättigheter. Den kan också komma att staka ut vägen för andra länder som idag förnekar att deras polis utför pushbacks.

– Betydelsen av den här domen är enorm för Serbien. Den skickar ett tydligt meddelande till statliga myndigheter om att de måste harmonisera sin gränspraxis med nationell och internationell rätt, säger den Belgrad-baserade advokaten Nikola Kovacevic, som representerade flyktingarna i fallet.

Enligt Nikola Kovacevic har pushbacks på Balkan ökat kraftigt efter att EU i mars 2016 slöt en överenskommelse med Turkiet om att stoppa flyktingar.

De 25 flyktingarna som utsattes för pushbacken ska nu få ekonomisk kompensation. Advokat Nikola Kovacevic jobbar på att åter komma i kontakt med alla personer som var involverade i ärendet – en del av dem har liksom Hamid Ahmadi fått skydd i ett EU-land medan andra fortfarande befinner sig på flykt.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

De tre greps i oktober anklagade för att ha deltagit i en extremistgrupp, i ett fall som allmänt ses som ett sätt att öka trycket på Navalnyj.

Enligt domstolens beslut ska de tre advokaterna hållas frihetsberövade minst fram till den 13 mars. De hålls fängslade inför att domen i målet ska fällas.

Enligt Navalnyjs allierade anklagar myndigheter advokaterna för att använda sin status som försvarsadvokater för att föra brev från den fängslade politikern till hans team.

Navalnyj sågs under delar av 2010-talet som en av få oppositionsledare i Ryssland som hade en chans att utmana president Vladimir Putins regim. 2020 förgiftades han i en komplott som spårats tillbaka till säkerhetstjänsten FSB.

Efter flera månaders konvalescens i Tyskland återvände han till Ryssland i januari 2021, då han omgående greps och sedan dömdes för att ha brutit mot borgen.

Navalnyj är fängslad på många år. Domarna mot honom anses av såväl hans anhängare som av omvärlden vara politiskt motiverade och regimens sätt att försöka tysta kritik mot Kreml.

”Regeringens biståndsstopp visade sig bara vara tom symbolpolitik”, säger Johansson i ett sms till TT och tillägger att han hoppas att det nu är slut på ”misstro och felaktigheter”.

Han hoppas att biståndet kan återupptas ”så fort som möjligt”.

”Fortsatt stopp för biståndet skulle bara spela Hamas i händerna, eftersom det skulle innebära att de demokratiska krafterna i det palestinska samhället försvagas.”

Biståndsminister Johan Forssell (M) skriver i en kommentar att Sidas rapport nu ska analyseras.

”Det är prioriterat för regeringen att svenska skattepengar används på rätt sätt. Vi ska därför nu noggrant analysera och utvärdera innehållet för att bedöma om det finns utestående frågor som behöver kompletterande underlag.”