Nyheter

Oreda i rättssal när krigsbrottsåtalad förhördes

Den krigsbrottsåtalade Hamid Noury förhörs i Stockholms tingsrätt.

Listan är lång över de politiska fångar som avrättades i ett fängelse utanför Teheran 1988 – och som lett till ett rättsfall i Sverige. Åklagaren har läst upp 110 namn, men den åtalade, en 60-årig iranier, misstänks ha deltagit i betydligt fler avrättningar. Idag frågades han ut i Stockholms tingsrätt.

Anhöriga till personer som avrättats i Iran under sensommaren 1988 är, likt alla tidigare förhandlingsdagar under hösten, på plats vid tingsrätten.

Den första dagen den åtalade, numera 60-årige iraniern Hamid Noruy som anklagas för att ha deltagit i dödandet, hördes i den långa rättegången var i tisdags. Då tilläts han prata fritt. I drygt sex timmar höll den krigsbrottsåtalade mannen monolog och förklarade sig lojal med islam och regimen i Iran men svarade inte närmare på de anklagelser som riktats honom.

En modell som föreställer Gohardashtfängelset, som ligger strax utanför Teheran, står på golvet i rättssal 37. Hamid Noury, som inte hann ge hela sitt anförande i tisdags, tillåts under torsdagen att prata fritt i ytterligare 90 minuter.

Använder nedlåtande term

Redan från start märks splittringen mellan den anklagade och målsägarna. De flesta tillhörde organisationen Folkets mujahedin och satt, likt de fångar som avrättades på grund av sin koppling till organisationen, också på Gohardashtfängelset 1988.

Efter att Noury letts in med handbojor ber målsägarbiträdet Göran Hjalmarsson om ordet.

– Trots att rättens ordförande varit tydlig med att den organisation Hamid Noury pratar så mycket om har ett namn, väljer Noury att vid upprepade tillfällen kalla organisationen ”monafeghin”, säger Hjalmarsson.

Monafeghin är en nedlåtande term som grovt översatt betyder ungefär hycklare, eller lögnare.

Men Hamid Noury vill inte ta organisationens namn i sin mun.

– Då reder vi ut det en gång för alla. Du kan kalla den ”organisationen” eller ”gruppen”, säger rättens ordförande Thomas Zander.

Avbryts flera gånger

Mycket tid går åt till att bringa ordning i rättssalen när den åtalade upprepade gånger överträder protokollet. Och vid ett tillfälle pausar rätten eftersom det kommer för mycket oväsen utifrån, där demonstranterna från Folkets mujahedin står.

Den åtalade glider regelbundet in i något som mer liknar en slutplädering, där han försöker slå hål på åklagarnas bevis mot honom, varpå ordförande tvingas avbryta – pläderingarna ska inte ske förrän mot slutet av rättegången i vår.

Noury fortsätter dessutom använda nedsättande ord för att beskriva Folkets mujahedin när det blivit dags för åklagaren att ställa sina frågor. Han blir vid ett tillfälle tillrättavisad efter att ha förolämpat och förtalat anhöriga till avrättade som befinner sig i rättssalen.

"Inga politiska fångar"

Åklagarens förhör inleds med frågor om Nourys tid i det ökända Evinfängelset, där många fångar ska ha suttit innan de flyttades till Gohardashtfängelset. Noury har hela tiden nekat till att ha arbetat längre perioder i Gohardashtfängelset, där avrättningarna ska ha ägt rum.

Att de intagna tvingats bära ögonbindel varje gång de inte befunnit sig i sina avdelningar har Hamid Noury använt som belägg för att de före detta fångar som i rätten vittnat om att ha sett Hamid Noury i samband med avrättningarna ljuger. När kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson frågar varför det var krav på ögonbindel svarar Noury att det var för att fångarna ”inte ska titta med sina orena ögon”.

Under torsdagens förhör fortsätter Hamid Noury att neka till stora delar av åklagarens anklagelser. Iran har aldrig ens haft några politiska fångar, hävdar han vid ett tillfälle.

Läs mer:

Azam överlevde Irans tortyrfängelser: ”En fantastisk känsla att de nu står till svars”

Fakta: Historiskt stort mål

TT
Rättegången mot 60-årige Hamid Noury, som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, väntas bli en av de största i sitt slag i Sverige.
Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.
Under nästan 100 rättegångsdagar från den 10 augusti fram till mitten av april ska sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen höras.
Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägare.
Detta trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling, av åklagarna jämställd med tortyr.
I vart fall betraktas den åtalade som medhjälpare, eftersom han främjat det uppsåtliga dödandet, tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, heter det enligt åtalet.
Den åtalade nekar till brott.
Källa: Åklagarmyndigheten