Vaccinjakten skapar gnissel i EU – varsel om exportstopp

Coronapandemin och covid-19 dominerar återigen när EU-ländernas stats- och regeringschefer sitter uppkopplade för ännu ett toppmöte via webben.

Huvudfrågan: vad kan göras för att få fart på vaccinleveranserna?

– Vi vill ha mer vaccin till Sverige, det är ingen tvekan om det. Och vi känner samma frustration som andra om att företag inte har kunnat leva upp till åtaganden, säger statsminister Stefan Löfven (S) på en webbträff inför toppmötet.

EU har som gemensamt mål att ha vaccinerat 70 procent av den vuxna befolkningen till sommarens slut – det vill säga i september. För tillfället ligger man en bra bit ifrån: endast 4,9 procent av de vuxna i EU har hittills fått en full vaccinering, även om 11,3 procent åtminstone fått en första dos.

Exportstopp

EU-kommissionen har varslat om att stoppa exporten till länder utanför EU vars egna vaccinfabriker inte levererat till EU-länderna. Åtgärden är tydligt tänkt som en signal till främst Storbritannien, för att få fart på leveranserna till EU från två brittiska Astra Zeneca-fabriker.

EU:s mer frihandelsinriktade länder – som Sverige, Irland och Nederländerna – är dock skeptiska.

– På kort sikt kan det vara motiverat med begränsning när företag exporterar till andra länder i stället för att hålla avtalen med EU. Men jag menar att det är viktigt att hitta en bra balans här. Om vi begränsar handeln så riskerar vi att produktionen av vaccin minskar totalt – och alla förlorar, säger Löfven.

– Vi menar att det här kan leda till en upptrappning i ett redan spänt läge. Man måste vara försiktig här, anser statsministern.

"Vinna-vinna"

En viss lindring i det tuffa tonläget mellan EU och Storbritannien kan samtidigt höras i ett gemensamt uttalande från EU-kommissionen och den brittiska regeringen från i onsdags kväll.

”Vi arbetar på konkreta steg att ta på kort, mellan och lång sikt för att skapa ett vinna-vinna-läge och utöka vaccintillgången för alla våra medborgare”, sägs i uttalandet.

Stefan Löfven är ändå orolig.

– Relationen mellan Storbritannien och EU verkar bli sämre och det kommer båda att lida av. Jag är lite bekymrad överlag, inte bara i vaccinationsperspektivet, säger statsministern.

Omfördelning?

Ett annat tvisteämne råder kring den interna fördelningen av det som EU har beställt för medlemsländernas räkning. EU-kommissionen har utlovat jämställda leveranser utefter ländernas storlek. Men eftersom länderna beställt olika mycket av de olika vaccin som tagits fram har leveranserna ändå blivit ojämna, särskilt för de länder som riktat in sig på att mest bara använda Astra Zenecas vaccin – som är billigt, men också haft de största leveransproblemen.

Framför allt Österrike trycker på och kräver en ordentlig omfördelning.

– Blir det ingen lösning på det här så kan det orsaka skada för EU på ett sätt som vi sett på lång tid, säger förbundskansler Sebastian Kurz enligt nyhetsbyrån APA.

Viljan att ge efter för Kurz är dock liten bland övriga länder.

Turkiet och Biden

Utöver coronapandemin har EU-länderna även diskuterat relationen till Turkiet och viftar med både piska och morot.

Om Turkiet ”engagerar sig konstruktivt” öppnas för utökat ekonomiskt samarbete, samtidigt som det varnas för sanktioner om inte landet avstår från ”provokationer och ensidigt agerande i brott mot internationell rätt”.

EU-kommissionen får nu i uppdrag att föreslå hur EU:s migrationsuppgörelse med Turkiet kan förnyas och breddas för att ”fortsätta finansiera syriska flyktingar i Turkiet, men även i Jordanien, Libanon och andra delar av regionen”, heter det i ett gemensamt uttalande.

Samtidigt påpekas också oron över ”stora bakslag” i frågan om demokrati och kvinnors rättigheter.

Under torsdagskvällen väntade även ett kortare samtal via webben med USA:s nye president Joe Biden.