2020 kan bli året då Sveriges utsläpp för första gången minskat med 6-7 procent, det vill säga i linje med klimatmålet till 2045, då landets utsläpp ska vara nettonoll. Uppskattningen är en beräkning som återfinns i den granskning av regeringens klimatpolitik som klimatpolitiska rådet släppte i dag.

– Utsläppsminskningen är troligen högst tillfällig, säger Johan Kuylenstierna, under ett webbseminarium där rapporten presenteras.

Att utsläppen vänt kraftigt neråt beror på restriktioner och beteendeförändringar i coronakrisens spår. Samtidigt ger utsläppsminskningen en fingervisning om vad som krävs för att fortsätta i den takten. Om inte vi inte lyckas, riskerar vi att generera en skuld till framtiden, som kommer kräva än mer drastiska utsläppsminskningar, enligt Johan Kuylenstierna.

– Tittar vi på ett längre perspektiv finns det stora risker att skulden växer om inte politiken stärks och tempot ökar betydligt, säger han.

Tio procent kopplat till klimatpolitiken

Samtidigt finns nu ett unikt tillfälle att vända utvecklingen, enligt Johan Kuylenstierna. Pandemin har motiverat en rad insatser som kan knuffa Sverige på rätt grön väg. Men än så länge har regeringen inte utnyttjat den möjligheten i tillräckligt stor utsträckning.

Som Syre tidigare rapporterat har flera av räddningspaketen tvärtom varit svarta, det vill säga att de bidragit till fortsatta utsläpp.

Läs mer: Sveriges coronastöd främjar fossila bränslen

–  Det finns dimensioner av insatserna som motverkar klimatmålen men vi vill poängtera att det under en kris kan vara acceptabelt, så att det inte skapas utanförskap och arbetslöshet, då det kan minska möjligheten att driva klimatpolitik, säger Johan Kuylenstierna.

Desto mer kritisk är han mot att även återhämtningspaket varit otillräckliga. Endast tio procent av åtgärderna kan kopplas direkt till klimatpolitiken, enligt klimatpolitiska rådets granskning.

– Vi saknar ett betydligt starkare fokus på att utnyttja det möjlighetsfönster som finns. Regeringen har inte varit tillräckligt aktiv i att koppla återhämtningen till den klimatpolitiska handlingsplanen och nå de politiska målen, säger Johan Kuylenstierna.

Han upprepar också den kritik som rådet tidigare riktat mot regeringen, att strategin för att få ned utsläppen från transportsektorn är för ensidig. Det vill säga att man till stor del förlitar sig på biobränslen.

– Rådet vill framhålla att det finns risker i strategin att förlita sig så mycket på ett enda styrmedel, vi vet att det finns en rad utmaningar kopplat till biodrivmedlens hållbarhet, säger Johan Kuylenstierna.

Läs mer: Expert vi kommer att bli beroende av import av biobränslen

Kan gå – men det kommer att kosta

Råden från Klimatpolitiska rådet andas ändå optimism. Med kraftfulla insatser går det att nå nettonollutsläpp till 2045. Men det kommer att kosta.

–  Det är riskabelt att inte rusta för långsiktiga utmaningar, för det kan kosta mycket mer längre fram. För att ställa om till nettonollutsläpp till mitten av det här seklet krävs det omfattande privata och offentliga investeringar, säger Johan Kuylenstierna.

Ekonomen Cecilia Hermansson, vice ordförande i rådet, medverkade också på webbseminariet. Hon betonade att regeringen kan använda sig av den flexibilitet som det finanspolitiska ramverket ändå medger. För trots att ramverket innebär både ett utgiftstak och mål om överskott, behöver det inte vara en tvångströja som hindrar kostsamma klimatinvesteringar.

– Vi har tittat på ramverket, det är tillräckligt flexibelt för att fortsätta med återhämtningspolitiken. Det finns inga regler för hur stort sparandet måste vara ett enskilt år, så det är inget hinder att man under en djup kris som den här, låter sparandet kraftigt avvika från målnivån. Istället kan man låta övergången till överskottsmålet bli mer långdragen än normalt.

Läs mer: Så vill S vänsterfalang rädda klimatet

"Ofattbart att regeringen inte tar chansen"

Både Greenpeace och Naturskyddsföreningen har reagerat på Klimatpolitiska rådets granskning. Greenpeace Sverigechef Isadora Wronski, lyfter rådets kritik mot att endast tio procent av den hittills beslutade återhämtningspolitik varit grön – och kallar regeringens politik för ”feg och insiktslös”. Hon riktar också en känga mot regeringens fokus på biobränslen som en klimatlösning och vill se ett tydligare fokus på livsviktiga ekosystem.

– Det krävs ett nytt ekonomiskt system som inte är avhängigt tillväxt, säger Isadora Wronski i ett uttalande.

Även Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl är kritisk till att enbart en liten del av återhämtningspolitiken varit grön.

– Coronakrisen ger oss ett momentum som kanske aldrig mer kommer att finnas och tiden att ändra riktning är nu. För oss är det ofattbart att regeringen inte tar chansen och ställer om. Att Sverige släpar efter de nordiska länderna och andra EU-länder är inte acceptabelt, säger hon.