För att hedra de människor, majoriteten kvinnor, som avrättades under de svenska häxprocesserna har Härnösands kommun avsatt medel för ett minnesmärke. Initiativet kommer från ett medborgarförslag, som gärna ser att kommunen i sammanhanget tar fasta på en särskild kallkälla.
Totalt är det 2300 personer som står bakom det medborgarförslag som överlämnats till Härnösands kommun. Där har man efterfrågat ett minnesmärke för de människor, till majoriteten bestående av kvinnor, som avrättades under 1600-talets häxprocesser.
Det handlar i sammanhanget mer ingående om de häxprocesser som ägde rum i och omkring Härnösand under åren 1674-1675. Enligt en debattartikel i Kyrkans tidning, publicerad av kvinnonätverket Nordic noise movement, hölls det på ett år 7000 så kallade ”häxförhör” i regionen där 700 kvinnor stod anklagade för häxeri. Det hela slutade med att minst 125 kvinnor avrättades.
Kommunen: Ja till minnesmärke – men var?
Kommunen har hörsammat medborgarförslaget och fattat beslut om att avsätta 500 000 kronor till minnesmärket.
För Agneta Nyholm, som efterfrågat ett minnesmärke i 13 år, är det ett välkommet besked.
– Ett vackert och värdigt kvinnominne till ära för de kvinnor som fick sätta livet till, säger hon till SVT Västernorrland.
Platsen för minnesmärket är dock inte bestämt än. I medborgarförslaget föreslår man att en kallkälla, som finns nere i marken under Stora torget i Härnösand, får en framträdande roll.
– Det vi önskar är att man ska kunna dricka brunn här till minne av de här kvinnorna, säger Agneta Nyholm.
Just den delen av förslaget är däremot kommunen skeptiska till. Johan Sundqvist (MP), majoritetsföreträdare i kommunstyrelsen, har med hänvisning till Samhällsförvaltningens bedömning förklarat att kallkällan är omöjlig att använda.
– Det vatten som finns under torget för redan idag med sig ganska stora problem för källarna och husen runt omkring, bland annat för konsthallen, säger han.
Invånarna får bestämma
Istället för medborgarförslagets önskan om kallkällan vill kommunen att konstnärer ska inkomma med olika förslag till hur minnesmärket ska se ut.
I nästa steg ska kommuninvånarna själva ges möjlighet att säga sitt via en omröstning på nätet av de inkomna förslagen.
Agneta Nyholm hoppas att minnesmärket, när det är bestämt hur det ska se ut, inte landar i något som är kontroversiellt.
– Något som väcker det bästa i människan, något ljust, vackert och värdigt, säger hon.
