Radar · Miljö

Giftalgernas fiender avslöjade: ”Det är helt avgörande”

En liten hoppkräfta fångas in för undersökning.

Svenska forskare har upptäckt en viktig pusselbit som påverkar Östersjöns giftiga algblomningar.

Det finns många frågetecken om vad som egentligen händer i vattnet när de giftiga algblomningarna breder ut sig allt mer över Östersjön. Till exempel har forskarna länge undrat om cyanobakterierna, som orsakar den ärtsoppsliknande sörjan, har några riktiga fiender. Det är en viktig pusselbit för att förstå vilka insatser som skulle kunna minska algblomningarna – och vilka faktorer som förvärrar läget.

De pärlformade cyanobakterierna bygger ihop sig till långa trådar, som har ansetts vara mer eller mindre oätliga. Men det vore märkligt om en så stor matresurs med energi och näringsämnen inte skulle utnyttjas av någon annan organism, innan de dör och bryts ned av bakterier på havets botten. Hittills har dock forskarvärlden mest tvingats gissa sig fram, för det är svårt att detaljstudera på mikronivå vem som äter vem i havet.

Spårar med dna-teknik

Men nu börjar bilden klarna. Forskare vid Stockholms universitet har använt en dna-teknik som med hög känslighet gör det möjligt att hitta spår av arter inuti andra arter.

– På så vis har vi upptäckt i fält att det finns vissa djurplankton som faktiskt kan äta de här trådarna av cyanobakterier. Och det som överraskade oss rejält var att även mycket små djurplankton kan göra det. De minsta är bara en tredjedels millimeter, säger Monika Winder, professor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Hur kan man använda den här kunskapen?

– Det är helt avgörande för att förstå hur vi ska kunna ta hand om det här ekologiska systemet, och om vi ska kunna hantera algblomningarna. Då måste man veta vilka arter som kan livnära sig på dem, säger Monika Winder.

Koppling till torsk

Sedan tidigare är det känt att cyanobakterier gynnas av den globala uppvärmningen, för de trivs när vattnet blir varmare.

En annan förändring som har gynnat cyanobakterierna är övergödningen, med framför allt fosfor. Cyanobakterierna har nämligen ett försprång genom att de kan fånga in det andra livsviktiga näringsämnet – kväve – direkt från luften. På så vis får de ett övertag när det finns förhållandevis mer fosfor än kväve i vattnet, efter de andra algernas blomningar.

Men livet i Östersjön är en oerhört komplex väv av samspel. Till exempel finns det sannolikt även en koppling mellan algblomningarna och det minskade beståndet av torsk, förklarar Monika Winder.

– När torskbestånden har kollapsat har det blivit mer skarpsill och strömming, som i sin tur livnär sig på djurplankton. Då minskar mängden djurplankton, som annars alltså skulle kunna hjälpa till att hålla nere algblomningarna så som vi har visat.

Finns det någon möjlighet att minska blomningarna?

– Ett sätt vore förmodligen att med olika åtgärder få torskbeståndet att återhämta sig. Och så är det avgörande att övergödningen med framför allt fosfor minskar. Men det är komplicerade samband och mycket som vi inte vet. Nu har vi i alla fall ytterligare en viktig pusselbit, säger Monika Winder.

Fakta: Cyanobakterier

Cyanobakterier är ett släkte av mikroskopiska, så kallade kvävefixerande, organismer.
De har såväl växtliknande som bakterieliknande egenskaper.
I likhet med växter kan de utvinna energi från solens strålar genom fotosyntes. Men i stort ligger de närmare gruppen bakterier och klassificeras därför som sådana.
Cyanobakterier existerar i många variationer, varav vissa är giftiga. De flesta är vattenlevande.
Vissa cyanobakterier har blågröna pigment, och kan bilda stora mängder slem som binder ihop dem i stora ansamlingar på vattenytan.
Dessa ansamlingar liknar algblomning, vilket gett upphov till det vanliga – men i sak felaktiga – namnet blågröna alger.
Källor: Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Nationalencyklopedin

Radar · Miljö

20 länder planerar att tredubbla kärnkraften

Världsledarnas avtal om att tredubbla kärnkraftskapaciteten som presenterats på COP28 i Dubai är inte bindande utan ett "gentleman's agreement" enligt Sveriges näringsminister Ebba Busch.

Sverige och ett stort antal andra länder har enats om att tillsammans tredubbla energin från kärnkraft. Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Radar · Miljö

COP28: Forskare i aktion mot ”spel för gallerierna”

Aktivisterna vill sätta ljuset på världsledarnas och den svenska regeringens ovilja att lyssna på forskningen.

COP-toppmötena har ”misslyckats helt” med att adressera klimatkrisen. Det menar forskarna i Scientist rebellion som på fredagen klistrade upp forskningsartiklar på klimat- och näringslivsdepartementet och kräver radikal samhällsekonomisk omställning.

Aktionen som genomfördes på fredagsmorgonen i Stockholm ingår i en internationell kampanj riktade mot klimattoppmötet COP28 i Dubai. Genom att stå upp för vetenskapen – och använda metoder som kan ”överrösta lobbyister och starka ekonomiska intressen” – vill forskarna påminna om att klimatkatastrofen drabbar miljontals människor årligen och att utsläppen måste minska drastiskt.

Syftet är att ”larma allmänheten om att regeringen totalt ignorerar forskningsläget på bekostnad av allas rätt till en beboelig planet, våra barns rättigheter och vår framtid”.

I ett pressmeddelande konstaterar aktivisterna att dagens globala koldioxidutsläpp är 60 procent högre än då världsledarna lovade undvika ”farliga antropogena störningar av klimatsystemet” vid första klimattoppmötet 1992.

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare inom biomedicin och aktiv i Scientist rebellion.

”Att agera kraftfullt nu är en fråga om liv och död”, enligt forskarna. Foto: Scientist rebellion

Störst skuld och störst ansvar

Scientist rebellion framhåller även det faktum att förhandlingarna i Dubai leds av vd:n på ett oljebolag, Sultan Al Jaber:

”Detta speglar väl hur klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom.”

För Sveriges krävs enligt forskarna en utsläppsminskning på ungefär 38 procent per år om Parisavtalets mål ska kunna uppnås på ett rättvist sätt.

– Regeringens politik accelerar klimatkrisen och ökar samhällsklyftorna. De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk.

Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist rebellion beklagar att Sverige inte har nånting att komma med till förhandlingarna.

– Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder. Sverige har alla möjligheter att agera föredöme och visa vägen, regeringen har inga ursäkter, säger han.

Aktivisterna kräver därför en radikal samhällsekonomisk omställning och uppmanar fler att mobilisera för det.

– Nu är det dags att vi reser oss och agera kollektivt. Historien visar att gemensamma massprotester kan leda till omdanande samhällsförändringar. Vi kan välja en bättre framtid! säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla.

Radar · Miljö

Charles III: ”Vi genomför ett stort skrämmande experiment”

Storbritanniens kung Charles III talar under en öppningsceremoni vid FN:s klimatmöte COP28, fredagen den 1 december 2023.

Idag drog klimattoppmötet COP28 igång på riktigt, med ett högnivåmöte med några av planetens högdjur. – Vi genomför ett stort, skrämmande experiment, sa Storbritanniens kung Charles III. 

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022.