DEBATT Demokrati är mycket mer än att kunna rösta och demonstrera. I grunden handlar demokrati om fria och öppna mellanmänskliga samtalsprocesser som leder till formella och informella beslut. Demokratins styrka är bland annat att fler människor kan involveras och inkluderas i beslutsprocesserna jämfört med diktaturer. Därför är attityder i form av sociala fobier som homofobi skadliga för demokratin, individen och den sociala tilliten.
Kan man leva som homosexuell i diktaturer eller i demokratier där LGBTQI-individer saknar rättigheter som att kunna gifta sig? Svaret är ja, det en homosexuell göra men samtidigt blir inte ens privata och sociala liv lättare av att leva under förhållanden präglade av homofobiska myter och fördomar.
I debatten har det under de senaste åren bland på grund av Trumps styre hävdats att avsaknad av olika institutionella rättigheter för LBTQI-individer inte är odemokratiskt i sig. Saken är dock att verkligheten rörande demokrati och samhällsliv är mer komplex än så. Bland annat eftersom homofobiska beteenden och institutioner försvårar för fler att delta i demokratin.
Till att börja med är demokratin mycket mer än att kunna rösta. “Folkstyre” i form av röstande finns i begränsad grad också i många diktaturer, som på lokal nivå i Kina. I grunden är demokrati inte nödvändigtvis representation genom ett parlament. Det kan vara olika beslutsystem där mellanmänskliga samtal leder till formella och informella beslut och överenskommelser.
Demokrati betyder alltså att människor kan komma överens genom att först och främst samtala med varandra. För att ett verkligt demokratiskt samtal ska uppstå är det viktigt att människor med olika identiteter tillåts delta. Till exempel har asylsökande i Sverige inte rösträtt men de har den mänskliga rättigheten att kunna uttrycka sina åsikter genom att till exempel demonstrera. Därmed är förslag och retorik från Sverigedemokraterna och andra att förbjuda asylsökande att yttra sig odemokratiskt och farligt. Det innebär att man från politiskt håll vill hindra eller försvåra för individer att samtala om processer som påverkar dem direkt.
På ett liknande sätt kan man beskriva situationen för homosexuella på många håll i världen. Visst kan man som homosexuell rösta i allmänna val i samhällen som anses vara homofibiska som Ryssland, men det tar ifrån individen möjligheten att kunna delta i demokratin på ett öppet och fritt sätt.
I praktiken innebär det att den som är homosexuell upplever att man inte kan prata om olika aspekter som sexualpolitik och rättigheter utan att det blir någon form av repressiv motreaktion. Därmed är man förhindrad att öppet kunna uttrycka sin sexuella identifikation som en del av sin personlighet. Dessutom kan samhället motreaktion i värsta fall leda till fysiska skador och dödsfall.
Ett exempel är situationen i Uganda där nya allmänna val skedde den 14 januari. Uganda anses vara ett homofobiskt samhälle eftersom homofobin är utbredd även bland landets ledande politiker, opinionbsbildare och medier. Till exempel är “homosex” förbjudet enligt lagen och ger fängelsestraff.
Den homofobiska situationen i Uganda gör även att landets demokrati blir värre, inte minst när landets president Museveni kallar homosexuella ett hot mot “Ugandas stabilitet och suveränitet”. Många heterosexuella ungandier anser att homofobiska beteenden leder till mer våld, hat och rädsla i samhället som försämrar demokratin överlag, bland annat genom att journalister och andra som motsätter sig homofobin blir attackerade.
De senaste händelserna i USA med Trumpanhängarnas kuppförsök och den politiska utvecklingen i Uganda visar varför det är viktigt att förstå att demokrati är mycket mer än att kunna rösta. Det är viktigt att människor inte blir nedvärderade, hotade och förföljda på sexuell grund. För det handlar i grunden om öppna mellanmänskliga samtal och respekten för gemensamma institutioner som rättsstyre. Utan det blir demokratin bara en politisk fasad och ett korrumperat system som genom att exkludera människor till slut avskaffar sig själv.
