Radar · Utrikes

Armeniens ledare till motangrepp efter militärens kupptal

Nikol Pasjinian gör tummen upp när han anländer till en samling till stöd för regeringen på Republiktorget i Jerevan på torsdagen.

Militären i Armenien och flera oppositionspartier kräver att regeringen avgår. Premiärminister Nikol Pasjinian kallar generalstabens utspel för försök till militärkupp och håller tal inför anhängare.

– Som vald premiärminister beordrar jag alla generaler, officerare och soldater: gör ert jobb att skydda landets gränser och territoriella integritet, säger Pasjinian i ett tal inför 20 000 anhängare i huvudstaden Jerevan, rapporterar AFP.

– Lyd folket och de folkvalda, fortsätter han.

Läget rapporteras vara mycket spänt på Jerevans gator. Via Facebook manade Pasjinian på torsdagsmorgonen alla anhängare att visa styrka genom att samlas på Republiktorget i staden. Och senare syntes stora skaror människor sluta upp tillsammans med premiärministern i den tidiga vårsolen.

Motdemonstration pågår

Premiärministern har också meddelat att generalstabschefen Onik Gasparjan, som ses som ansvarig för kravet mot regeringen, får sparken.

Någon kilometer bort rapporterar nyhetsbyrån AFP om att omkring 10 000 regimkritiker samlats med kravet om Pasjinians avgång.

Även presidenten Armen Sarkisian agerar i krisen, trots att hans roll i stort sett är symbolisk.

”Jag uppmanar samtliga, regeringsorgan, polismyndigheter, politiska krafter, alla medborgare, att vissa återhållsamhet och använda sunt förnuft”, skriver presidenten i ett uttalande och uppmanar alla till att undvika ord eller handling som kan eskalera krisen.

Oklart om militären

Det är ännu oklart om militären i landet är beredd att följa kravet om premiärministerns avgång med våld. Men generalernas utspel får stöd av oppositionen. Flera partiledningar understryker att våld ska undvikas, men det största oppositionspartiet, Välmående Armenien (BHK), förklarar att Pasjinian nu har en ”sista chans att avgå den politiska vägen”.

Nikol Pasjinian har varit hårt ansatt sedan i höstas, då han i november skrev under ett kontroversiellt avtal om vapenvila med ärkefienden Azerbajdzjan, angående det omstridda området Nagorno-Karabach.