Radar · Politik

Kraven växer på Svenska kyrkan: Sluta kalhugga skogen

Nybildade Himmel och jord hör till de nomineringsgrupper som inför kyrkovalet kräver omställning av Svenska kyrkans skogsbruk.

Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Nu kommer krav från flera håll inför kyrkovalet: Bort med kalhyggen och in med skog som föryngras naturligt. Samtidigt avslöjas hur människor som planterat skog åt kyrkan utnyttjats.

Skogen står mitt i den politiska hetluften. Det gäller i EU, i riksdagen och nu också inför kyrkovalet den 19 september. En helt ny nomineringsgrupp, som partierna kallas i kyrkopolitiken, har bildats under namnet Himmel och jord. Deras främsta krav är att Svenska kyrkan, som är Sveriges femte största skogsförvaltare, ska ställa om sitt skogsbruk.

– Med de värderingar som finns i kyrkan känns det självklart att man ska gå i bräschen för ett mer hållbart skogsbruk, säger Amie Ringberg, som kandiderar för Himmel och jord i Växjö stift, ett av de fem stift där gruppen går att rösta på.

Hon hör till dem som anser att såväl klimatet som den biologiska mångfalden kräver att mer skog ska skyddas. När det gäller den skog som brukas ska det så kallade trakthyggesbruk som dominerar i dag ersättas med ett skogsbruk där man gallrar ut kontinuerligt istället för att kalhugga och där föryngringen sker naturligt. Trädslag som naturligt lever och trivs på platsen ska tillåtas växa upp.

"Lättare för andra att haka på"

Amie Ringberg är själv skogsägare och tror att Svenska kyrkan skulle kunna göra stor skillnad genom att gå före i omställningen av skogsbruket.

– Det skulle göra det lättare för andra att haka på. Idag är det svårt att hitta entrepenörer som jobbar på ett hållbart sätt, men ställer kyrkan om kommer det att finnas en efterfrågan, säger hon.

Också Vänstern i Svenska kyrkan och Miljöpartister i svenska kyrkan som i dag är representerade i kyrkans riksdag kyrkomötet driver frågan om en omställning av skogsbruket. Enligt Klas Gustavsson, jägmästare i Växjö stift, skulle det vara fullt möjligt att genomföra det, men att frågan är om man bör göra det. Det finns flera konsekvenser att ta hänsyn till, anser han.

– Om vi skulle ställa om till ett helt kalhyggesfritt skogsbruk skulle vi sänka produktionen. Ett sådant beslut vill jag ska vila på vetenskaplig grund. Antingen att man ser att vi håller på att förstöra den biologiska mångfalden eller att vi då gör större klimatskada än klimatnytta, säger han.

Han pekar på de skilda uppfattningar som idag finns när det gäller skogens klimatpåverkan. Inte minst finns de som anser att skogsprodukter behövs för att ersätta fossila bränslen.

– Det är inte helt tydligt att ett moratorium över skogsbruket skulle betyda att Sverige släpper ut mindre koldioxid. Då skulle vi kanske bygga mer i stål, cement och gips och elda med fossila bränslen i våra värmekraftverk, säger Klas Gustavsson.

Koldioxid också från skogsprodukter

Amie Ringberg å sin sida understryker att 80 procent av den skog som avverkas blir kortlivade produkter som papper och bioenergi som papper och bioenergi som snabbt ger koldioxidutsläpp.

– Atmosfären gör ingen skillnad på fossila utsläpp och de biogena utsläppen från skogsprodukterna. Vi kan inte ersätta det fossila, vi måste minska vår energiförbrukning, säger hon.

Svenska kyrkan utvecklar sitt skogsbruk kontinuerligt, enligt Klas Gustavsson. Som exempel nämner han att kyrkan under de senaste åren arbetat med att återställa våtmarker för att minska läckaget av växthusgasen metan.

– Det kommer hela tiden nya rön och vi ser till att vi skaffar oss den kunskapen, säger han.

Klas Gustavsson framhåller också på att Svenska kyrkan i dag skyddar dubbelt så mycket skog från avverkning jämfört med vad skogsvårdslagen kräver.

– Kyrkan tar redan i dag ett stort ansvar.

Utnyttjar skogsarbetare från Östeuropa

Svenska kyrkans skogsbruk är i dag i blåsväder genom ett avslöjande i Dagens nyheter. Tidningen visar hur skogsarbetare från Östeuropa utnyttjas av Skogsvårdarna i Uppland AB som brukar skog åt Svenska kyrkan i Uppsala stift. Enligt anställningskontrakten ska de som planterar skog få 120 kronor i timmen, medan de i verkligheten fått 50 öre per planterad planta. För de två polska skogsarbetare som framträder i DN:s artikel har det inneburit att de inte kommit upp i ens hälften av den utlovade lönen.

Helena Eld, chef för prästlönetillgångarna i Uppsala stift, utlovar att Svenska kyrkan följer upp ärendet och att man ska se till att arbetsförhållandena är bra för underentreprenörernas anställda.

Mona Olsson, ordförande för Vänstern i Svenska kyrkan, anser att de förtroendevalda kyrkopolitikerna behöver kräva såväl miljöhänsyn som schyssta anställningsvillkor.

– Svenska kyrkan måste anlita seriösa aktörer. Vi måste ta ansvar för både för skogen och för de som arbetar där. Nu måste kyrkopolitiker i stiften driva på för en rättfärdig skogspolitik, säger hon.

Läs mer:

Striden om skogen: Klimat ställs mot biologisk mångfald

Bråket om skogen spökar inför budgetförhandlingar: ”Känner en viss oro”