Brottet rör en dödlig granatattack som Schakalen genomförde mot en butik på Paris paradgata Champs Elysees 1974. Två människor miste livet i attacken och 36 skadades.

Den Venezuelafödde 71-åringen – en gång en av världens mest eftersökta terrorister – jagades i decennier efter flera bombdåd, polismord och ett gisslandrama på 1970- och 80-talen.

Han greps först 1994 i Sudans huvudstad Khartum.

Namnet Schakalen fick han sedan Frederick Forsyths roman med samma namn ska ha hittats på hans hotellrum.

Ilich Ramirez Sanchez avtjänar redan två livstidsstraff som han utan framgång har överklagat.

De två ministrarna gjorde inga försök att bortförklara svensk skolas resultat i den senaste Pisamätningen.

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin, säger Pehrson på en presskonferens.

– Det är tydligt och direkt tragiskt att vi har ett bildningsland där färre kan läsa och ett ingenjörsland där färre kan räkna.

Skolminister Edholm kallar den sämre läskunskapen för ”inget annat än en läskris för Sverige”.

Tillbaka till grunden

Liberalerna har varit med och utformat en stor del av dagens skolpolitik, även om Sverige haft en S-ledd regering mellan 2014 och 2022. Bland annat genom det så kallade januariavtalet som L hade med den S-ledda regeringen.

– Vi tycker att man skulle gjort mycket mera, med fokus på tidiga insatser, säger Pehrson.

– Kom ihåg också att den tidigare uppgången (i Pisamätningarna) skedde efter ett antal viktiga liberala reformer på skolområdet.

Enligt Pehrson är vägen framåt nu att gå tillbaka till grunderna i skolan, med mer läsa, räkna och skriva tidigt och mer stöd tidigt till elever.

– Vi behöver fokusera mer på att läsa, räkna och skriva under de första skolåren, det är då grunden läggs, säger hon.

Dessutom vill han och Edholm se mindre skärmtid i skolan och mer ordning och reda.

Del i skulden

Skolministern pekar på en sak där hon tycker att Liberalerna har del i skulden för de fallande Pisaresultaten – synen på friskolesystemet.

– Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning, säger Edholm.

Hon pekar på att friskolor har en lägre andel behöriga lärare och på hur medel fördelas mellan kommunala skolor och friskolor.

De två ministrarna är också bekymrade över att svensk skola inte längre klarar av att jämna ut skolresultaten för elever med olika uppväxtvillkor. Pehrson pekar på en ”missriktad och otillräcklig” integrationspolitik som en orsak.

Satsningar på ökade resurser till utsatta skolor har gjorts, men Edholm kan inte peka ut exakt varför likvärdigheten ändå inte förbättrats. Hon tror att svaret måste sökas bland lärarnas och rektorernas förutsättningar.

– Vi har en stor skolfrånvaro, vi har problem med psykisk ohälsa, elevers användning av sociala medier, som inte bara påverkar den psykiska hälsan utan också skolresultaten, säger Edholm.

De två ministrarna pekar också på behov av ökad statlig styrning för att skolorna ska bli mer likvärdiga.

På presskonferensen får de frågor om varför regeringen inte ökar statsbidragen ännu mer till kommunerna, så att de inte behöver göra besparingar på skolan.

– Vi har naturligtvis ett väldigt stort ansvar, därför gör vi också stora satsningar inför nästa år, till exempel mer läroböcker, stora satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver det allra mest, säger Edholm.

– Kommunerna måste ju också ta sitt ansvar naturligtvis. Skolan är kommunaliserad och de flesta kommunalpolitiker vill ha det så. Jag menar att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

UBI4all är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att informera och bedriva opinionsbildning kring basinkomst. Den drogs igång 2020 och har flera lokala representanter runt om i Europa. Den årliga basinkomstutdelningen sker via ett lotteri där alla över 16 år kan medverka och är finansierat via crowdfunding. De som bidrar kan anmäla sig för att bli så kallade beavers (bävrar), då har man också automatisk chans att vinna lotteriet.

Sista anmälningsdag är 15 december och själva lotteriet går av stapeln 17 december. Basinkomsten består av en månatlig utdelning av 800 euro vilket ger 9600 euro för ett år.

Inspirationen kommer från den tyska organisationen Mein Grundeinkommen som har haft ett liknande projekt sedan 2014.

Så här berättar Helwig Fenner, initiativtagare till lotteriet, om tanken bakom:

“Vi satt en grupp UBI-aktivister i Hannover i Tyskland en kall dag i januari på ett kickoff-möte för att dra igång en kampanj inför EU-petition för basinkomst. Det var då jag kom på idén om ett europeiskt basinkomstlotteri, vilket möttes av en lång tystnad. Sedan ropade någon, vilken bra idé! Och sedan fanns inga tveksamheter. Jag har själv arbetat med Mein Grundeinkommen under sex år”, berättar Helwig Fenner, för sajten Pressenza.

Från början riktade UBI4all in sig mot Europa men efter anmälningar från personer i länder som Sudan, Sydkorea, Nigeria, Malaysia, Malawi, Chile, Brasilien, Sydafrika och USA, har man öppnat upp för deltagare från hela världen. Flest registrerade kommer från Italien, där över 17 000 visat intresse. I skrivande stund har över 40 000 personer anmält sig.

En regel är dock att inget land eller person ska kunna vinna två gånger i rad, så detta år är Tyskland undantaget. De personer som är månatliga givare, de så kallade bävrarna, är undantagna från landsregeln, skriver UBI4all.