Kritiker menar att El Salvadors president Nayib Bukele är på väg att införa ett alltmer auktoritärt styre och att demokratin är under attack. Genom införandet av nya regler kommer presidenten nu att kunna ställa upp för omval – något som fram till nyligen hade varit omöjligt.
Nayib Bukele menar att förändringarna på längre sikt ska förbättra styret av landet, medan kritiker anser att åtgärderna ytterligare nedmonterar landets redan svaga demokratiska institutioner.
Den kanske största förändring som har genomförts sedan presidenten kom till makten i juni 2019 är avskedandet av fem domare i Högsta domstolens författningskammare. Som ersättare tillsatte presidenten egna kandidater som snabbt såg till att ta bort de regler som tidigare innebar att en president inte fick ställa upp till omval efter att ha avtjänat sina första fem år vid makten.
Detta betyder att Nayib Bukele nu kommer att kunna ställa upp för omval i samband med att hans mandatperiod går ut 2024, något som författningen satte stopp för fram till för två veckor sedan.
Populist med förnäm bakgrund
Nayib Bukele är 40 år gammal och kommer från en rik företagsfamilj. Innan han valdes till president var han en populär borgmästare i San Salvador mellan 2015 och fram till 2018. Många bedömare beskriver honom som en hårdför populist som ofta meddelar sina politiska beslut via Twitter.
Beskedet från författningskammaren kritiseras hårt av den inhemska oppositionen och internationella organisationer. Analytiker menar att Nayib Bukeles bedriver en politik som påminner om flera andra auktoritära ledare i Latinamerika – som genom att ta kontroll över domarkåren ser till att lagar förändras i deras favör.
Förra veckan hävdade dock Nayib Bukele i ett tal att åtgärderna hade genomförts efter krav från folket – och att det snarare hade varit ett svek att inte följa folkets vilja.
Protester mot "presidentens övergrepp"
Presidenten, som är känslig för alla former av kritik, har med tiden lyckats stärka kontrollen över stora delar av statsmakten, och därmed minskat möjligheterna att ifrågasätta hans åtgärder.
Samtidigt samlades tusentals människor i huvudstaden under förra veckan för att protestera mot presidentens politik, i den största demonstration som hållits sedan Nayib Bukele kom till makten.
– Jag marscherar för att försvara våra rättigheter och för att protestera mot presidentens övergrepp, sade en deltagande kvinna, som inte vill bli citerad med sitt namn, till IPS.
Nayib Bukele vann en övertygande seger i presidentvalet 2019, då han lyckades etablera sig som ett alternativ för alla som var trötta på de tidigare regeringspartierna – både vänsterpartiet FMLN och högerpartiet Arena.
Hårdhandskar mot våld och korruption
Enligt Nayib Bukele har de traditionella partierna skapat en kris i landet genom flera decennier av vanstyre och omfattande korruption. Presidenten, som för en hård kampanj mot den omfattande våldsbrottsligheten, har fortsatt höga opinionssiffror och i våras vann hans parti Nya idéer en stor majoritet i parlamentsvalet.
Nayib Bukele har även lyckats ta kontroll över Åklagarmyndigheten genom att ha ersatt dess tidigare chef med en lojal ersättare.
– Presidentens åtgärder står i strid med demokratin och han håller på att nedmontera de statliga institutionerna. Därmed attackerar han hela befolkningens rättigheter, säger juristen Loyda Robles, vid den juridiska stiftelsen Fespad, till IPS.
Kontroll över domstolsväsendet
Hon menar att det nu finns en tydlig risk för att El Salvador är på väg mot en liknande utveckling som den i Nicaragua. Där har president Daniel Ortega suttit vid makten i tre mandatperioder och är nu på väg mot sin fjärde sedan han återkom till makten 2007. Detta har skett genom att presidenten tagit kontroll över domstolsväsendet och fängslat ett antal ledande oppositionspolitiker.
En annan åtgärd som oroar Nayib Bukeles kritiker är att regeringen i slutet av augusti tvingade närmare 200 domare i landet att gå i pension. Enligt regeringen ingår åtgärden i kampen mot korruptionen. Men det handlade om ett generellt beslut som innebar att alla domare med mer än 30 tjänsteår bakom sig, eller som var över 60 år gamla, tvingades gå i pension. Kritiker menar att målet med åtgärden är att presidenten ska kunna ersätta de erfarna domarna med jurister som är lojala med honom.
