I studien, som utfördes i Stockholm, undersöktes personer med ekonomiskt bistånd, som fick ett tillfälligt jobb på en förskola eller inom äldrevården och en annan grupp som jobbade som ”Stockholmsvärdar”. Det sistnämnda var ett konstruerat jobb enbart för dem som hade ekonomiskt bistånd, och gick ut på att plocka skräp, skotta snö och hjälpa turister att hitta i staden. Det var frivillig för båda grupperna att delta och lönen låg på 19 000 kronor i månaden.

När forskarna jämförde resultaten med motsvarande grupper som inte deltagit i arbetsmarknadsåtgärder visade det sig att aktiveringen hade varit effektiv. Personerna med de vanliga jobben hade större chans att få jobb än de som inte hade deltagit i insatsen. Det förklaras med att de fick en arbetslivserfarenhet på sitt cv, kontakter inom kommunen och att kommunen har personalbrist inom exempelvis äldreomsorgen.

De som hade jobbat som ”Stockholmsvärdar” fick dock inte mer jobb än sin jämförelsegrupp, men färre tog ut försörjningsstöd eftersom de hade blivit kvalificerade till a-kassa.

Det går dock inte att jämföra båda dessa grupper med varandra, eftersom de personer som fick en arbetsmarknadsinsats på vanliga arbetsplatser hade mer arbetslivserfarenhet än de som jobbade som ”Stockholmsvärdar”. De som fick jobba som ”Stockholmsvärdar” hade kanske inte klarat av att vara på en vanlig arbetsplats. Därför jämförde forskarna de två grupperna med ytterligare två andra grupper vars arbetslivserfarenheter var mer motsvarande respektive grupp, men som inte deltog i någon arbetsmarknadsåtgärd alls.

Andelen som fick jobb ökade dock bara med 10 procentenheter – från 50 procent som fick jobb utan arbetsmarknadsaktivering till 60 procent som fick jobb tack vare insatsen. Det anses dock vara en bra effekt, enligt Ulrika Vikman på IFAU, en av forskarna bakom studien.

Läs mer:
Kommunerna lägger miljarder på jobbaktiviteter utan effekt (Syre 24/10 2021)

Kraven på aktivitet ledde till skulder: ”Hur ska jag någonsin kunna betala tillbaka?” (Syre 24/10 2021)