Radar · Morgonkollen

Pandemin hårt slag för ideella föreningar

Pandemin har särskilt slagit hårt mot landets kultur- och idrottsföreningar, visar en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Pandemin har slagit hårt mot civilsamhället. Ideella föreningar har fått sämre ekonomi och färre medlemmar – och fler upplever att det är svårt att göra sin röst hörd. ”Det är jätteviktigt med ett aktivt och vitalt civilt samhälle för att värna demokratin”, säger Lena Nyberg vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Fjolåret var ett tungt år för många, så även för landets ideella föreningar. I en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) svarar en stor andel föreningar att pandemin negativt har påverkat deras möjligheter att bedriva sin verksamhet.

Särskilt hårt har pandemin slagit mot kulturföreningarna där runt 95 procent av de svarande uppger en negativ påverkan, visar rapporten.

– Det är naturligtvis dels att man fått sämre ekonomi. Det kan bero på att man har färre medlemmar, man har svårt att rekrytera nya medlemmar. Men det kan också vara svårt att behålla medlemmar för om man inte bedriver så mycket verksamhet så kanske medlemmar inte är beredda att betala sin medlemsavgift, säger Lena Nyberg, generaldirektör vid MUCF.

Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Svårt att nå ut

Tappet av medlemmar oroar många föreningar. Men det finns en helt annan faktor som särskilt bekymrar.

– Många (föreningar) tycker att det har varit svårt att bedriva påverkansarbete och många föreningar finns ju till för att driva frågor för sin medlemsgrupp. Man har upptäckt att det är svårare att väcka intresse för frågor som inte har coronaanknytning, säger Lena Nyberg.

Det finns även tecken på att dialogen mellan offentliga aktörer och föreningar har försämrats under pandemin, enligt rapporten. En lägre andel föreningar uppger att beslutsfattare lyssnar på dem, jämfört med 2018.

– Om man från civilsamhället upplever att det är mycket svårare att göra sin röst hörd finns det en risk att människor som är aktiva ger upp och inte tycker att det är värt allt arbete. Då är också risken att den öppna debatten och diskussionen är i fara. Det är jätteviktigt med ett aktivt och vitalt civilt samhälle för att värna demokratin.

Digitalt tänk

Men trots ett tufft år finns det framtidstro, menar Lena Nyberg. Nio av tio föreningar uppger att de tror sig ha goda möjligheter att bedriva verksamhet de närmaste åren. Åtta av tio tror sig även ha möjligheter att utveckla verksamheten.

Och precis som i samhället i stort har pandemin även tvingat föreningar att bedriva viss verksamhet digitalt. Den digitala omställningen har blivit en viktig fråga för landets ideella krafter och här tror myndigheten att man behöver göra mer framöver.

– Vi har bland annat drivit att man kanske särskilt ska hjälpa civilsamhället att gå över och digitalisera en del av sin verksamhet, säger Lena Nyberg och fortsätter:

– Långsiktigt kan det skapa nya möjligheter att ha mer digital verksamhet eller möjlighet att delta den digitala vägen. Då kan nya grupper och nya landsändar vara med i mycket större utsträckning.

Fakta: Om rapporten

Rapporten bygger på en enkätundersökning riktad till ideella föreningar i Sverige som genomfördes våren 2021 då man bland annat undersökt hur pandemin påverkat dem.
Undersökningen skickades ut till 3 000 ideella föreningar och 1 456 svarade på enkäten.
Några siffror från enkäten:
* 82 procent av föreningarna uppger att pandemin har påverkat deras möjligheter att bedriva verksamhet negativt.
* Omkring 44 procent svarar att antalet medlemmar i föreningen har påverkats ganska eller mycket negativt av pandemin.
* 51 procent uppger att deras ekonomiska situation har påverkats negativt av pandemin, särskilt hårt har kultur- och idrottsföreningar drabbats.
Svaren kommer från fyra olika kategorier av föreningar: intresseorganisationer, idrottsföreningar, kulturföreningar, övriga föreningar (bland annat föreningar med religiös verksamhet, fackföreningar och föreningar verksamma inom utbildning och forskning).
Resultaten från enkäten har jämförts med data från 2012, 2014, 2016 och 2018.
Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)