Glöd · Debatt

Rädda de bestånd av sill, strömming och torsk som finns kvar i Östersjön

Döda sillar på en fiskebåt.

DEBATT. Att gemensamt förvalta våra hav är en ödesfråga för oss alla. Vi måste sluta fiska upp strömming ur havens djup och utfodra laxar i Norge och minkar med. Strömmingen är oerhört viktig för hela livets väv i haven. Det vi gör nu är att vi tittar på när några få fiskare tjänar stora pengar på att fiska upp den sista strömmingen, låter bli att agera när det kustnära fisket sakta men säkert går mot ruinens brant, den kustnära fiskförädlingsindustrin avvecklas i kustsamhällena och Östersjöns ekosystem kraschar.

På det hela taget bekräftar ICES senaste fångstråd lägesbilden från i fjol: det ser mörkt ut för de flesta kommersiella fiskbestånden i Östersjön.

Att det blivit så beror på ett systemfel som kan ändras med politiska beslut, istället för att som vi gör nu, ge fiskaren skulden. Systemet är rent ekonomiskt och styr fisket mot det storskaliga pelagiska fisket, industritrålarna, och om inte det förändras i grunden kommer det inte att finnas något kustnära fiske kvar och heller ingen förädlingsindustri utefter våra kuster. Det fungerar inte för livet i haven och leder till kollaps av fiskpopulationer, ekosystem, det kustnära fisket och den förädlingsindustri som finns runt fisk i landet.

Så vad måste göras då? Generellt måste mycket mer hänsyn tas till hur ekosystemet faktiskt fungerar hur olika fiskarter interagerar och påverkar varandra – i utsjön och i kustmiljöerna – om vi vill ha någon matfisk kvar i Östersjön. Det blir bara allt mer tydligt att det behövs en mer ekosystembaserad förvaltning och rådgivning.   

Inom ramen för existerande fiskeripolitik finns åtgärder för respektive medlemsland att genomföra om regeringen vill, och som vi anser nu måste genomföras. Artikel 8, artikel 17 och artikel 20 i CFP ger alla medlemsländerna möjligheter att regionalt besluta återhämtningsområden för fisk, att ta till nödvändiga åtgärder inom 12 sjömil från baslinjen samt ge befintliga kvoter till de som fiskar med minst negativ påverkan på ekosystemet i stort. Dessa verktyg har inte använts av Sverige hittills. Det system som ska finnas för fördelning av kvot måste istället utgå från ekosystemet och den lokala ekonomin. 

Miljöpartiet föreslår därför att:

Ge Havs- och Vattenmyndigheten ett uppdrag att förutsättningslöst arbeta fram ett förslag på hur ett system för fördelning av kvoter skulle se ut där nedanstående parametrar ska ingå: 

– främja fiske för den lokala ekonomin i kustsamhällen, där det behövs mer sysselsättning
– främja fiske för humankonsumtion i stället för andra ändamål, i linje med ambitionerna i livsmedelsstrategin
– underlätta nytt tillträde till fiskarekåren och generationsbyten utan att detta ökar den samlade fiskeansträngningen
– främja användning av skonsammare fiskemetoder
– främja fiske som är förenlig med och bidrar till att uppnå målet om god miljöstatus för våra havsområden enligt havsmiljödirektivet

Dispenser till större fartyg, industritrålare, att fiska nära kusterna måste upphöra.

Flytta ut trålgränsen till 12 nautiska sjömil.

Inför en ekosystembaserad förvaltning och rådgivning.

Den neddragning av strömmingskvoten som ICES föreslår inför nästa period ska enbart belasta det pelagiska fisket.  

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV