Emil Åkerö: ”Komma ut en process även för anhöriga”

Emil Åkerö är författare, journalist och kulturvetare och har föreläst om hbtq-frågor i 15 år. 2018 släppte han debutromanen Veckopojkvännen om två killar som försöker bygga en relation där de brottas både med sig själva och med omgivningen. Idén om att skriva en fackbok för anhöriga har han burit på länge. Han började titta på om det fanns litteratur inom området, men hittade inget.

Nu är boken klar och helt nyutgiven. Den heter Till dig som ser på och är en närmare 200 sidor tjock bok med allt från fakta om hbtq och intervjuer med anhöriga, till praktiska tips och tankeövningar. Bland de medverkande finns sångerskan Anne-Lie Rydé och den före detta fotbollsspelaren Glenn Hysén som båda är föräldrar till hbtq-ungdomar.

Emil Åkerö inleder boken med en anekdot. Under en föreläsning inför vårdpersonal, fick han frågan hur man vet att man är homosexuell. ”Det är inte så att hbtq-ungdomar får hem ett brev i brevlådan, eller en uggla för den delen”, skriver han och syftar på en referens från Harry Potter.

Han började inse att det inte bara är ungdomarna som behöver böcker och vägledning, utan också omgivningen. Att ha ett barn som kommer ut kan skapa förvirring och ett behov av att omforma sin relation.

– Många hbtq-ungdomar kanske förväntar sig att föräldrarna ska ordna en pride-parad på Ica, men vi pratar sällan om att det är en process för de anhöriga också. Den psykiska ohälsan är stor bland hbtq-ungdomar och roten till mycket av ohälsan är omgivningen. Vi behöver komma åt de här sakerna. Du mår ju inte dåligt för att du är hbtq-person i sig, säger han.

Konkretisera oron

Vi kan inte kontrollera vädret, men vi kan kontrollera vad vi säger till våra barn. Det skriver Emil Åkerö i sin bok. Han hoppas att man genom boken ska få hjälp att finna de verktyg man behöver som anhörig. En av de viktigaste aspekterna när han skrev boken har varit att inte skuldbelägga.

– Enligt forskning funkar inte skuldbeläggning. Vi måste lära oss att sätta ord på vad vi känner. Det är okej att tycka att saker är jobbiga. Jag tror att det som folk reagerar negativt på är förändring. När bilden av ett barn förändras så händer det något. Kommer mitt barn bli nedslaget? Kommer mitt barn leva ensam? Konkretisera vad du är orolig för, uppmanar Emil Åkerö.

Han nämner den homosexuella nöjesprofilen Perez Hilton, som förklarat att han inte vill att hans barn ska bli bög, för att det inte ska behöva gå igenom allt jobbigt som det kan innebära. Ett märkligt synsätt, enligt Emil Åkerö, men samtidigt är det viktigt att förstå att en del av oron är befogad. 

– Om du är orolig, prata med någon organisation eller sök hjälp. Ta inte ut det över dina barn. Jag tror det är viktigt att uppmärksamma att även vuxna har rätt till sina känslor, men vi behöver ge dem en form av agens som inte handlar om skam. Man kan se boken som ett smörgåsbord där man kan läsa vad man behöver just nu. Det handlar inte om att läsa 198 sidor och bli en certifierad snällförälder, säger han.

Glenn Hysén berättar i boken: ”Jag förstår inte mig på föräldrar som har problem med att deras barn är homosexuella. Det är åt helvete, jag förstår inte hur man kan vara sådan. Så länge ens barn inte är dum, elak eller en förbrytare måste du fortfarande älska dem ändå. Huvudsaken är väl att de mår bra. Det är ju inte stenåldern vi lever på.”

Anne-Lie Rydé har ett tips, som kanske borde vara självklart: ”Försök att inte bli arg eller förtvivlad. Skäll inte. Utestäng inte. Ha tålamod, var lugn och invänta. Säg att du finns där, och det gäller allt i livet.” 

Konservativa krafter

Det finns en rad olika aspekter att tänka på när ens barn kommer ut, som att använda rätt namn och pronomen eller att inte utgå från att personen har en partner av det motsatta könet. För den som kommer ut kan det vara lätt att bli besviken när omgivningen säger fel. I boken beskrivs olika faser i komma-ut-processen och en av dem kallas identitetsstolthet. I den fasen kan man upplevas som nyfrälst och personen kan känna ilska mot dem som inte förstår.

– Jag tror att viktigt att prata om är hur man gör när man säger fel. Den som kommer ut har haft en lång tid på sig i sin process. Det har ju inte de anhöriga. Men självklart finns det också personer som säger fel av ren illvilja. Det är en annan sak. Vi ser ju till exempel de här attackerna nu från föräldrar till transpersoner, säger Emil Åkerö.

Han syftar bland annat på föräldraföreningen Genid som fått kritik för sin retorik i transdebatten. Han menar att organisationen består av oroliga föräldrar som fångats upp av en konservativ rörelse från USA. Har man ett barn som kommit ut, är det lätt att börja googla och då finns risken att man hamnar helt fel och lockas av högerkonservativa idéer.

– Det är en sak att tycka att det är jobbigt när ens barn kommer ut och en annan sak att ifrågasätta rätten till självidentifikation. Jag träffade en person som jämförde att komma ut som trans, med att ”komma ut som kanin”, berättar Emil Åkerö.

Möjlighet till förändring

Planen var att åka ut och prata om den nya boken, men covid-19 har ställt till det. Studiefrämjandet håller just nu på att ta fram studiecirkelmaterial till boken. I övrigt jobbar Emil Åkerö just nu deltid som projektledare på RSMH, Riksförbundet för mental och social hälsa. Samtidigt arbetar han med en essäsamling som heter Att bygga en bög. Och så blir det förmodligen en uppföljare till Veckopojkvännen.

Om han får önska sig något av framtiden, handlar det bland annat om ett större medvetande kring de nämnda högerkonservativa rörelserna. Han hoppas också på det nya vaccinet mot covid-19 och att allt inte blir som före pandemin.

– Jag ser gärna ett lite grönare samhälle efter coronan. Det är nu vi har chansen att omforma världen, säger Emil Åkerö.