Sverige ska inte öppna för Natomedlemskap. Det slog utrikesminister Ann Linde fast i utrikesdeklarationen – trots att en riksdagsmajoritet vill se en så kallad Natooption. Men Svenska freds är inte imponerade av hur alliansfriheten upprätthålls. ”Sverige har ett väldigt nära samarbete med Nato och vi ser hur det påverkar vår utrikespolitik”, säger ordföranden Agnes Hellström.
I riksdagen finns en majoritet för en så kallad Natooption, vilket skulle innebära att Sverige följer Finlands exempel och uttalar att ett Natomedlemskap är ett möjligt alternativ om säkerhetsläget förändras.
Strax före jul meddelade Sverigedemokraterna att man svänger i frågan och ansluter sig till de fyra borgerliga partiernas krav på en Natoopition. Under onsdagens riksdagsdebatt om utrikespolitiken fick utrikesminister Ann Linde (S) hård kritik från högeroppositionen för att regeringen inte följt riksdagens uppmaning om en Natooption. En sådan skulle göra innebära en trygghet, ansåg Hans Wallmark, Moderaternas utrikespolitiska talesperson.
– Det handlar om en tydlig signal inåt och utåt som stärker Sveriges säkerhet, i kontrast till den allianslöshetens linje som regeringen driver där Natomedlemskap utesluts oavsett hur säkerhetsläget utvecklas, sa han.
Fortsatt alliansfria
Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast, sa Ann Linde när hon inledde debatten med att läsa upp utrikesdeklarationen där huvuddragen i den svenska utrikespolitiken sätts på pränt.
– Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa, sa hon.
Samtidigt pekade Ann Linde på det samarbete med Nato som Sverige har.
– En stark transatlantisk länk är viktig för Europas och Amerikas säkerhet, sa Ann Linde när hon läste upp utrikesdeklarationen.
Svenska freds ordförande Agnes Hellström anser att den svenska alliansfriheten urholkas allt mer, inte minst sedan värdlandsavtalet som Sverige ingick med Nato 2016 för att underlätta gemensamma övningar.
– Sverige har ett väldigt nära samarbete med Nato och vi ser hur det påverkar vår utrikespolitik. Ett tydligt exempel är att regeringen valt att inte skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, säger Agnes Hellström.
"Engagemang" för Jemen – och vapenexport
Bland de konflikter som tas upp i utrikesdeklarationen finns kriget i Jemen. Sedan de saudiledda bombningarna inleddes 2015 har Sverige godkänt försäljning av krigsmaterial till såväl Saudiarabien som fem av de åtta andra länder som deltar.
När Ann Linde läste upp utrikesdeklarationen framhöll hon betydelsen av svenskt bistånd till Jemen.
– För ett år sedan besökte jag Jemen. Det var tydligt hur uppskattat Sveriges engagemang är. Sverige fortsätter att ge ett omfattande humanitärt bistånd till Jemens hårt prövade befolkning, liksom stöd till den FN-ledda processen för fred, sa Linde.
Formuleringen gör Agnes Hellström upprörd.
– Ett engagemang som inte uppskattas är den svenska vapenexporten till krigets stridande parter. Den ger legitimitet åt regimernas agerande samtidigt som vapnen kan användas för att förhindra att humanitär hjälp når fram, säger hon.
