Välgörenhetsorganisationen tecknar i rapporten en bild av en tillvaro med svåra umbäranden för barnen, där sjukdomar, eldsvådor, dåligt vatten och undernäring leder till dödsfall.

– Jag kan inte uthärda det här livet längre. Vi gör ingenting annat än att vänta, berättade en 11-årig libanesisk flicka för Rädda Barnen i maj.

Hon ska sedan dess ha avlidit i samband med att hennes familj försökte fly med hjälp av en tankbil med vatten.

60 olika länder

Omkring 40 000 barn från 60 olika länder uppges bo i lägren al-Hol och Roj i nordöstra Syrien. Lägren kontrolleras av kurderna och hyser sedan flera år tillbaka kvinnor och barn med misstänkta kopplingar till terrorrörelsen IS.

Men där finns också familjer som har flytt från IS ockupation, påpekar Rädda Barnen, som nu vädjar till omvärlden att inte glömma bort barnen och förbarma sig över dem som ännu är kvar i lägren.

”Barns rättigheter kränks dagligen i läger med fruktansvärda förhållanden. Barnen är krigets främsta offer och Sverige, liksom andra länder, måste se till att alla barn hämtas hem tillsammans med sina mammor så snart som möjligt,” säger Rädda Barnens Sverigechef Maria Frisk i ett pressmeddelande.

Misstänks för krigsförbrytelser

Flera svenska barn har återvänt till Sverige, men minst åtta kvinnor och 16 barn med koppling till Sverige finns kvar i fånglägren. Frankrike har av 320 barn i Roj och al-Hol hämtat hem 35 och Storbritannien har repatrierat fyra av 60, enligt organisationen.

Tre svenska kvinnor utvisades nyligen från Syrien till Sverige tillsammans med sina sex barn efter att ha suttit fängslade i lägret Roj. Två av kvinnorna misstänks för krigsförbrytelser och deras barn har omhändertagits av socialtjänsten.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

Enligt den israeliska militären (IDF) har över 400 ”terroristmål” attackerats sedan fredagsmorgonen.

– Vad vi gör nu är att slå mot militära Hamasmål över hela Gazaremsan, säger Jonathan Conricus, talesperson för den israeliska militären (IDF) på lördagen.

Enligt Hamaskontrollerade myndigheter har 240 människor dödats i Gaza sedan stridspausen löpte ut. 650 uppges ha skadats i vad som i ett uttalande beskrivs som ”hundratals flyganfall, artilleribeskjutning och marina bombningar, överallt på Gazaremsan”.

Enligt uppgifterna ska de israeliska styrkorna främst ha riktat in sig på staden Khan Yunis i södra Gaza. Där uppger IDF att över 50 mål har attackerats.

Anklagar varandra

Båda sidor anklagar varandra för att vara den som bröt den tillfälliga vapenvilan som tog slut tidigt på fredagsmorgonen.

Någon ny paus är inte i sikte, även om en israelisk källa, citerad av Wall Street Journal, säger att Israel kan tänka sig ytterligare pauser för att så många som möjligt av gisslan ska kunna friges. Källan säger att det går att förhandla även om man krigar och att det var Israels militära offensiv som tvingade fram den förra pausen.

”Fortsätter arbetet”

USA säger att man, tillsammans med Egypten och Qatar, fortsätter att försöka få till en ny paus i striderna, som pågått sedan Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober.

Vi kommer att fortsätta arbetet med Israel, Egypten och Qatar för att återinföra pausen, sade USA:s försvarsminister Lloyd Austin till journalister i Kalifornien under fredagen.
Ännu är omkring 136 personer gisslan hos Hamas och andra grupper i Gaza.

FN fortsätter att varna för en humanitär katastrof i Gaza, där 1,7 miljoner av en befolkning på cirka 2,3 miljoner har tvingats att fly och bli internflyktingar. I och med att Israel nu bombar och strider även i södra Gaza skärps läget ytterligare för befolkningen.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.