Att söka asyl i Sverige innebär för de allra flesta åratal av ovisshet. Ett liv på gränsen, utan att veta om man hör hemma här eller inte. Efter flera år av väntan kan man – om man har tur – få det där eftersträvansvärda uppehållstillståndet och äntligen få andas ut. Eller?
Inte nog med att uppehållstillstånd sedan några år tillbaka i regel är tillfälliga istället för permanenta, om Moderaterna får bestämma efter nästa val så kan dessutom tillstånden komma att dras in om den som har fått det exempelvis åker på semester till sitt hemland. Det säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju.
Men, kanske någon invänder, om man har flytt från ett land, varför ska man då åka dit på semester? Tja, kanske för att hela ens familj är kvar i landet eftersom de inte har möjlighet att ta sig hit. Att man behöver fly från ett land behöver inte heller betyda att man är utsatt för omedelbar livsfara precis hela tiden. Det kan till exempel vara så att man är hotad på grund av sin sexuella läggning, eller sin religion – något som man kanske kan hålla hemligt under två semesterveckor. Men det är en helt annan sak att leva permanent under den formen av förtryck.
Det kan förstås också vara så att omständigheterna i landet har förändrats sedan man flydde. Säg att du flydde från forna Jugoslavien på 90-talet och fick permanent uppehållstillstånd i Sverige. Nu, 25 år senare, bestämmer du dig för att åka på semester till ditt gamla hemland, vilket med Malmer Stenergards förslag skulle kunna innebära att du blir utkastad ur Sverige.
Det ska visserligen tilläggas att Malmer Stenergard säger att det här inte ska gälla dem som blivit svenska medborgare. Steget till att bli medborgare har dock höjts den senaste tiden, eftersom det först krävs att man har ett permanent uppehållstillstånd innan man kan söka och de första tillstånden som delas ut nuförtiden i regel är tillfälliga tar det också längre tid innan man kan ansöka om medborgarskap.
Moderaterna vill också höja gränsen för när man får bli medborgare, från att man ska ha bott i fem sammanhängande år i Sverige till sju år. De vill även, precis som regeringen, införa språk- och samhällskunskapsprov för att man ska kunna kvala in. Dessutom har de tidigare öppnat upp för att återkalla medborgarskap. Det har då handlat om personer som begått grova brott, exempelvis IS-terrorister, men har man väl öppnat för att kunna dra tillbaka medborgarskap så kan andra grupper snart stå på tur, i synnerhet om SD får inflytande över den kommande migrationspolitiken.
Det Moderaterna signalerar med det här förslaget är att den som flytt hit bara är här på nåder. Du ska aldrig känna dig säker för när som helst kan du komma att kastas ut. Det är sådan politik som splittrar, som föder misstro, rädsla och segregation. Som delar upp oss i ett A- och B-lag – vi som är födda i det här landet och aldrig någonsin behövt oroa oss för att bli utslängda och ”dom andra”, de som är här som gäster, som ska uppföra sig och visa respekt.
Om Moderaterna hade menat allvar med att de vill förbättra integrationen och minska brottsligheten hade en bra idé kanske varit att skapa bättre livsförutsättningar för dem som redan gått igenom ett helvete för att ta sig hit, istället för att sparka på dem som redan ligger. Men jag antar att det är för mycket begärt av ett parti som ser SD som en framtida samarbetspartner.
Regeringen satsar 22 miljarder på miljö i budgetpropositionen, 12 av dem ska gå till ”en grön återstart”.
Miljöbudgeten är fortfarande bara mindre än en tredjedel så stor som det som satsas på försvaret.
